Aktuella frågor

Debattinlägg: "Förskolan och tidiga insatser måste få större uppmärksamhet."

Var tredje elev i Sverige klarar inte baskraven i flera av skolans centrala ämnen.
För att ge barnen det stöd som är nödvändigt för en jämlikare start inför skolgång och framtid krävs likvärdiga förskolor av hög kvalitet.
Det skriver Ingegerd Tallberg Broman och Sven Persson, forskare i pedagogik vid Malmö högskola.

Nyligen presenterades en OECD-rapport som fokuserar på de lågpresterande eleverna på de internationella Pisa-proven.
Sverige är ett av de länder där andelen lågpresterande elever har ökat särskilt mycket. Här klarar inte var tredje elev baskraven i flera av skolans centrala ämnen. Snittet inom OECD-sfären är något mer än var fjärde elev.
Rapporten har titeln Low-performing Students: Why they Fall Behind and How to Help them Succeed. Tyngdpunkten ligger på de elever som inte klarar mer än de enklaste uppgifterna i ett eller flera av Pisas delprov i läsning, matematik och naturvetenskap.
Rapporten belyser de lågpresterandes bakgrund, skolgång och attityder till skolan. Den behandlar också skolans undervisning, lärarnas förhållningssätt och kompetens och utbildningspolitik.
Bland de åtgärder som kan förbättra elevernas skolframgång framhåller rapporten vikten av att skapa stödjande och krävande läromiljöer, att ha särskilt utarbetade program för minoritetsspråks- och immigrantelever, att tidigt identifiera lågpresterande elever, att motarbeta könsstereotyper, att uppmuntra föräldrars involvering och att öka tillgången till förskola.
I de länder som återfinns i Pisa-studierna är möjligheten för barn att få plats på en förskola mycket varierande. OECD:s rekommendationer fokuserar på att öka tillgången. Vi ser detta som steg ett – viktigt men otillräckligt. En omfattande forskning visar på de tidiga insatsernas stora betydelse. Det krävs likvärdiga förskolor av hög kvalitet för att ge barnen det stöd som är nödvändigt för en jämlikare start inför skolgång och framtid. De negativa skolkarriärerna och utanförskapet inleds tidigt.
Sverige visade tidigt stort intresse för en utbyggd förskola och det finns en stark politisk enighet om vikten av hög kvalitet. Men undersökningar och Skolinspektionens granskningar visar att det finns stora kvalitetsskillnader mellan förskolor i Sverige. Till exempel visade en undersökning av barns tidiga lärande i Göteborg på betydande skillnader i kvalitet mellan förskolorna.
För att förskolan ska fylla sitt uppdrag, att alla barn ska ha goda och lika förutsättningar inför skolstarten, krävs en betydligt större satsning från politiker på alla nivåer, inte minst på förskolans likvärdighet.
En likvärdig förskola erbjuder en verksamhet där allabarn har möjlighet att få tillgångtill lärandemiljöer, pedagogisk verksamhet, av hög kvalitet. Åtskillig forskning pekar på att det ger positiva effekter, speciellt för barn från familjer med låg socioekonomisk status.
OECD lyfter fram behovet av att öka barnens tillgång till förskola. I Sverige är det ett väl uppnått mål. Här gäller det att stödja förskolans innehåll och förutsättningar. Förskolans potential att vara socialt utjämnande och skapa goda lärandevillkor innebär ett särskilt stöd för barn med i övrigt mindre gynnsamma uppväxtvillkor, de som några år senare är överrepresenterade i gruppen lågpresterande.
När det gäller elevernas skolframgång och skolans måluppfyllelse måste betydligt större uppmärksamhet än hittills – både i debatt och utbildningspolitiska åtgärder – riktas mot förskolan och de tidiga insatserna.
Ingegerd Tallberg Broman
Sven Persson

SKRIBENTER

Ingegerd Tallberg Broman är forskare i pedagogik vid Malmö högskola.
Sven Persson är professor i pedagogik och forskare vid Malmö högskola.

PISA-PROVEN

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en kunskapsmätning bland 15-åriga elever som genomförs vart tredje år.

De senast publicerade resultaten gäller Pisa som genomfördes 2012. Resultaten publicerades i december 2013.

Sverige hade den största resultatförsämringen av alla deltagande OECD-länder och placerade sig genomgående under snittet.

Totalt deltog 64 länder/regioner: 34 OECD-länder och 30 partnerländer till OECD.

I december i år publicerar OECD resultaten från de prov som genomfördes 2015.

Gå till toppen