Aktuella frågor

Debattinlägg: "Erfarenheter från länder som tillåtit altruistiskt surrogatmoderskap visar att det i praktiken är omöjligt."

En acceptans av surrogatmoderskap luckrar upp principen att människors kroppar och kroppsdelar inte kan köpas och säljas.
Det skriver Nina Rose, ordförande för Sveriges kvinnliga läkares förening, Christine Gilljam, f d ordförande för RFSL, och Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby.

Surrogatmoderskap handlar om kön, men även om etnicitet och klass. I alla länder där det är tillåtet bär fattiga kvinnor barn åt mer välbärgade beställare, artikelförfattarna.Bild: Sitthixay Ditthavong 2012
Om en vecka, den 24 februari, ska regeringens utredning om surrogatmoderskap presentera sitt betänkande med förslag till lagstiftning. Det betyder att Sverige står inför ett avgörande vägval: att antingen fortsatt stå upp för mänskliga rättigheter eller öppna för den nya form av exploatering av kvinnor och handel med barn som surrogatmoderskap innebär.
Förutsättningarna för surrogatmoderskap uppstod under 1980-talet, efter att provrörsbefruktning och embryoöverföring blivit möjligt. På så sätt kan en kvinna bära och föda ett barn utan genetiskt släktskap. Sedan dess har handeln vuxit och kommit att bli en mångmiljardindustri.
I Sverige har det hittills inte funnits någon lag som reglerat surrogatmoderskap. Regeringen beslutade därför år 2013 att tillsätta en utredning för att ta ställning i frågan. Utredningen ska inte ta ställning till surrogatmoderskap genom betalning, så kallat kommersiellt surrogatmoderskap, utan istället till surrogatmoderskap där det bara förekommer så kallad kostnadsteckning som ersättning, så kallat altruistiskt surrogatmoderskap.
Erfarenheter från länder som tillåtit "altruistiskt" surrogatmoderskap visar att det i praktiken är omöjligt. Det leder till kommersiell handel. Det är också vanligt med pengar under bordet eller att kvinnor utsätts för ett stort socialt tryck.
En rad länder förändrar nu sin lagstiftning kring surrogatmoderskap. Trenden är att de som tidigare tillåtit handel med surrogatmödrar, som Indien och Thailand, nu har stängt marknaden för utländska beställare. När konsekvenserna av handeln blir känd inser allt fler att surrogatmoderskap innebär exploatering av kvinnor och en inhuman handel med barn. Surrogatmoderskap innebär dessutom en rad etiska och juridiska dilemman.
Flera uppmärksammade surrogatfall har nått svenska nyhetsmedier de senaste åren, ett exempel är fallet med den nyfödda tvillingpojken med Downs syndrom som ett australiensiskt par inte ville ha och som lämnades kvar hos den thailändska surrogatmamman samtidigt som paret tog med sig tvillingsystern hem till Australien.
Surrogatmoderskap handlar om kön, men även om etnicitet och klass. I alla länder där det är tillåtet bär fattiga kvinnor barn åt mer välbärgade beställare. Så även i USA och England. I England där "altruistiskt” surrogatmoderskap är tillåtet vittnar kvinnoorganisationer och forskare om att kvinnorna ändå får pengar under bordet samt viss ersättning för mödan. Det visar sig alltså att också ”altruistiskt” surrogatmoderskap har blivit en möjlighet till inkomst för fattiga kvinnor. Ett argument som ibland förs fram är att ett altruistiskt surrogatmoderskap skulle minska den kommersiella relationen mellan beställarparet och surrogatmodern, men verkligheten visar det motsatta. Ett tillåtande av surrogatmoderskap ökar acceptansen för att använda sig av en annan människas kropp för att tillfredsställa sina egna begär.
Även en rad juridiska frågor uppstår som lagstiftarna måste svara på:
Vad händer om surrogatmamman ändrar sig? Om hon vill göra abort? Vad händer om beställarparet ångrar sig under graviditeten?
Och här kommer vi in på de medicinska aspekterna med surrogatmoderskap. En surrogatmoder utsätter sig för medicinska risker som beställarparet slipper. Graviditet och förlossning innebär stora risker. I Sverige förekommer till exempel depression i samband med 15 procent av alla graviditeter, inkontinens i upp till 33 procent och havandeskapsförgiftning i 8 procent av graviditeterna. Dessutom utsätter sig en potentiell surrogatmamma för risker i samband med de hormonbehandlingar hon måste genomgå samt eventuella komplikationer vid kejsarsnitt. Vad ska dessa komplikationer vara värda,vad ska till exempel analinkontinens vara värt? Vem ska stå för kostnaderna för komplikationer, sjukskrivning med mera?Beställarparet eller offentliga medel genom Försäkringskassan?Eftersom cirka en fjärdedel av alla gravida kvinnor är sjukskrivna under delar av graviditeten är detta ingen försumbar fråga.
En annan fråga som lagstiftarna måste ställa sig är hur antalet kvinnor som frivilligt kan tänka sig att ”ställa upp” som surrogatmödrar ska räcka till för den stora efterfrågan som finns.
Att tillåta surrogatmoderskap mellan närstående öppnar för en enorm press på fertila vänner och systrar. För att komma runt den problematiken hävdar en del att surrogatmoderskap mellan närstående ska förbjudas, men vem ska då föda någon annans barn utan vare sig ersättning eller koppling till beställarna?
EU-parlamentet röstade i december nej till alla former av surrogatmoderskap och slog fast att "surrogatmoderskap underminerar kvinnans mänskliga värde när hennes kropp används som en handelsvara”. Den exploatering av kvinnors kroppar som surrogatmoderskap innebär är enligt EU-parlamentet en akut fråga i kampen för mänskliga rättigheter och bör snarast förbjudas.
Frankrike har förbjudit all surrogathandel. Italien har förbjudit. Och nu rekommenderar alltså EU-parlamentet alla medlemsländer att göra detsamma. Ska den feministiska regeringen i Sverige vara sämre än EU?
Den sorg och längtan det kan innebära att inte kunna få barn är förståelig och bör självklart tas på allvar. Men surrogatmoderskap kan inte vara rätt väg att gå. En acceptans av surrogatmoderskap luckrar upp principen att människors kroppar och kroppsdelar inte kan köpas och säljas.
Sverige bör ta ställning för att i varje läge motverka att kvinnor utnyttjas. Det är den enda rimliga slutsatsen för en rättsstat och en regering som så tydligt lyft fram kvinnors och barns rättigheter.
Nina Rose, ordförande för Sveriges kvinnliga läkares förening
Christine Gilljam, f d ordförande för RFSL
Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby
Gå till toppen