Sverige

Vad katten säger djuren?

Det kan forskaren Susanne Schötz svara på om ett år, hoppas hon.

– Jag har alltid haft katter och alltid tyckt om dem, säger Susanne Schötz och tar emot i sitt hem i Landskrona, där katter och kattleksaker dyker upp i rum efter rum.
En liten matmuta kan hålla kvar intervjuobjektet på rätt plats.Bild: Peter Frennesson
Men hon är också docent i fonetik och därmed alltså specialist på språkljud. Nu är det klart att universiteten i Lund och Linköping ska dra igång ett femårigt forskningsprojekt, med målet att beskriva katters språkljud i olika situationer. Flera forskare hjälps åt.
– Jag drömmer om att hitta något som hjälper oss, katter och människor, att kommunicera bättre, säger Susanne Schötz.
Det första delprojektet bygger på att minst trettio katter i Skåne och i Stockholm intervjuas av personer som känner dem.
– Den som katten bor med får ta hem en videokamera så att katten vänjer sig vid den. Sedan börjar inspelningen.
De deltagande katterna yttrar sig inte på beställning, så de ska provoceras med klassiska kattlägen:
Katt får mat.
Katt ser mat tas fram utan att få den.
Katt blir klappad.
Katt blir borstad så bestämt att den kan bli irriterad.
Susanne Schötz har en studio för att spela in katters ljud och beteende i olika situationer.Bild: Peter Frennesson
Den behandlingen väntas den intervjuade katten ha synpunkter på, och de spelas in på video med hög ljudkvalitet.
I efterarbetet mäts varje katts grundton och satsmelodi, för att göra olika talares ljud jämförbara. Sedan benar forskarna upp ljuden i olika typer och försöker koppla dem till vissa situationer. Dessutom vill de undersöka om katter talar dialekt.
– Hälften av intervjuerna görs i Stockholmsområdet och hälften i Skåne, säger Susanne Schötz.
Hon tror inte att alla katter pratar likadant. Lever en katt med en människa, så uppstår ofta ett eget sätt att kommunicera som båda förstår. Det kan ändå finnas generella saker att lära av deras prat.
Susanne Schötz började sin akademiska bana med att studera språkljud i Lund och drogs särskilt till dialekters satsmelodi. Senare lyssnade hon på katters olika ljud och insåg att också de varierade sin satsmelodi i olika situationer. Hon sökte förgäves efter böcker i ämnet katters fonetik. Nu lägger hon sin pondus som forskare och kattvän på att göra vetenskap i ämnet.
– Visst är det grundforskning, säger hon.
Det brukar betyda att man inte ser någon omedelbar praktisk nytta med forskningen. Men Susanne Schötz ser tydliga mål och hoppas att människor ska bli bättre på att förstå vad katter vill. Lyckas projektet kan till exempel veterinärer och annan djurvård få ett verktyg som gör det lättare att tolka sjuka katters jämmer. I bästa fall kan metoden användas för analys av människans kommunikation även med hästar och hundar – kattvännen Susanne Schötz älskar alla djur.
Det kan finnas en poäng i att vi vanliga människor också blir bättre på att få katten att förstå vad vi vill. Det kan behövas när katten får en växande roll som sällskaps- och terapidjur, bedömer Susanne Schötz, som också hoppas höja kattens status i människans ögon.
Susanne Schötz hinner också umgås med sina forskningsobjekt.Bild: Peter Frennesson
Du verkar vara engagerad med både hjärta och hjärna. Påverkar det din forskning?
– När en av mina katter gruffade med grannkatten i vår trädgård hämtade jag videokameran för att spela in läten. Jag kanske borde ha räddat min katt i första hand.
Hon har redan många hundra kattljud noga sorterade i datorn, som står bredvid tre kattkorgar och några liggplatser för katter. En bit bort finns en klättermöbel för katter och en kamera på stativ strax intill.
Och ja, hon har hört alla kattskämt, men tar dem alla med hög svansföring.

Susanne Schötz,kattforskare

Jobb: Forskar och undervisar vid Lunds universitet.
Bor: I villa i Landskrona.
Familj: Sambon Lars och katterna Donna, Rocky, Turbo, Vimsan och Kompis.
Ålder: 50.
Katter: (se familj).
Gå till toppen