Ekonomi26 februari 2016 04:00

Tio år av insatser har inte fått bort machokulturen i byggbranschen

700 000 nya bostäder behövs i Sverige. Nu varnar branschen för bristen på byggnadsarbetare. Samtidigt skräms många bort.

Sex av tio kvinnor har mått dåligt eller påverkats negativt till följd av den rådande arbetskulturen inom byggbranschen. Det visar en enkät som facken har gjort bland sina medlemmar.
Machokulturen skrämmer bort många kvinnor från byggbranschen. "Det är svordomar och könsord. Vi är så vana vid det att vi inte ens tänker på det", säger snickaren Royne Nilsson.Bild: Lars Brundin
– Kvinnor får höra att de inte klarar av jobbet. Det råder sexism och kvinnorna blir ifrågasatta. Vi ser både utfrysning och mobbning, säger Emmelie Renlund som är snickare och engagerad i det kvinnliga nätverket Näta inom Byggnads.
Det är morgonrast på en byggarbetsplats i Malmö. I en av barackerna sitter ett tiotal arbetare i sina limegröna skyddsvästar och käkar ostmackor och dricker kaffe. Alla är män.
– Vi är macho allihop, skämtar platschefen Tommy Nilsson när han presenterar oss för de fikande arbetarna.
Skämtet behövs för att bryta isen. Frågan är känslig.
Men Royne Nilsson och Anders Cederblad som båda har arbetat som snickare sedan 80-talet pratar gärna.
– Det är mycket svordomar och könsord. Vi är så vana vid det att vi inte ens tänker på det, säger Royne Nilsson.
"Man får lära sig att ta det", säger Erika Olsson 19 år, om hur hon hanterar den tuffa jargongen. Platschefen Anders Servin ser både för- och nackdelar med den grabbiga tonen.Bild: Lars Brundin
De beskriver jargongen som hård men hjärtlig. Man svär ibland och retar kollegor. Är någon kort eller tjock ska han få höra det. Men de försäkrar att stämningen ändå är god.
– På flera sätt har det blivit bättre, framförallt på de större byggbolagen, säger de.
Sverige står inför en enorm utmaning. Enligt Boverket behöver det byggas 700 000 nya bostäder fram till 2025 för att möta den utbredda bostadsbristen.
Samtidigt ska järnvägen byggas ut och miljonprogrammen renoveras.
– Jag har svårt att se hur vi ska lösa det här. Även om vi maximerar utbildningssystemen kommer inte arbetskraften räcka till, säger Lars Tullstedt på Sveriges Byggindustrier.
Enligt honom är en del i lösningen att locka fler kvinnor till branschen. Men det är svårt. De kvinnliga cheferna har blivit fler, men många väljer också att lämna arbetsplatserna.
– Det är många som slutar på grund av machokulturen. Inte bara kvinnor, även männen flyr, säger Emmelie Renlund på Näta.
Det grova språkbruket blir tydligast på kafferasterna. Enligt byggnadsarbetarna själva skämtas det både om bögar och om invandrare. Ofta används könsord.Bild: Lars Brundin
Förra veckan höll facken workshopen "Stoppa machokulturen" i Malmö. Men redan 2005 försökte Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna, föra in frågan i branschen. Sedan dess har han drivit flera kampanjer. Men trots tio år av slit har man inte lyckats få bort machokulturen.
– Det går för sakta. Jargong och mobbning skrämmer bort många. Anmälningarna är få, men när vi gjorde enkäten såg vi ett stort mörkertal, säger Lars Bergqvist.
– När de fick svara anonymt så avslöjades hur stora problemen verkligen är.
Nio av tio medlemmar har sett hur kollegor mått dåligt på grund av den grabbiga arbetskulturen. Sju av tio kvinnor uppger att det förekommer sexistiskt och köndiskriminerande språk.
– Det här är en konsekvens av att det är en enkönad bransch. Jag tror du kan hitta liknande problem i många kvinnoyrken, säger Lars Bergqvist.
"De brukar skoja om min längd. Oftast är det okej men ibland blir det för mycket", säger Hasib Taijk 21 år, som precis har slutat skolan och fått en fast anställning som lärlingssnickare.Bild: Lars Brundin
I byggbaracken i Malmö berättar arbetarna att företagen ändå försöker göra insatser. Men det har också lett till konflikter.
– En del blir inkallade till samtal när det har skett mobbning och sexuella trakasserier, säger snickaren Royne Nilsson.
De berättar om en kollega som blev inkallad till samtal. Kollegan hade hotat en annan på arbetsplatsen och sagt att han skulle "knulla hans fru".
Kollegan som blev utsatt anmälde det som hade inträffat till sin chef.
Platschefen Tommy Nilsson beskriver vad som hände efteråt:
– Då var det mycket tissel och tassel. Många tyckte att det var löjligt att han anmälde, säger han.
– Han fick sluta sen.
Och att det var fel att anmäla kollegan som hade hotat håller de andra med om.
– Hade någon sagt så till mig hade jag inte brytt mig, säger Royne Nilsson.
I baracken bredvid hittar vi en kvinnlig byggnadsarbetare. Erika Olsson är 19 år och ska bli byggnadsingenjör. Hon märker av den hårda jargongen, men ser den inte som ett problem.
– Jag tror också att jag har blivit härdad. Man får lära sig att ta det, och sen skita i det. Man så klart finns de som tar illa vid sig, säger hon.
Här heter platschefen Anders Servin. Han kallar jargongen för "bodsnack".
– Om du slänger in 30 killar i en bod, då är det klart att det blir en speciell stämning, säger han.
Han medger att språket ibland är grovt, samtidigt tycker han inte att den hårda jargongen bara är negativ.
– Fördelen är att det blir mer rakt och ärligt. Men vissa kanske har svårt att tåla det, säger han.
Även Lars Bergqvist som ligger bakom kampanjen "Stoppa machokulturen" tror att en tuff jargong kan vara positiv.
– Ibland kan det vara ett sätt att peppa varandra. Att få upp adrenalinet och jobba hårt. Det finns en laganda i det där som ända kan vara positiv, säger han.
Emmelie Renlund på nätverket Näta har svårt att förstå hur de menar.
– Det finns inget positivt med den här jargongen. Många mår dåligt av den och slutar. Det här skadar alla, säger hon.
Enligt de byggnadsarbetare vi träffar i Malmö har det ändå skett en förändring i positiv riktning där grabbigheten blivit mindre grabbig. Men samtidigt har de märkt att de yngre som kommer som nya allt oftare använder ett grovt språkbruk.
– De använder grövre könsord och skämtar om bögar och invandrare. De är värre än oss, säger Royne Nilsson.

Bara 1 procent kvinnor

Fackförbundet Byggnads har runt 100 000 medlemmar i Sverige. 916 av dem är kvinnor. I Skåne har man knappt 13 500 medlemmar. Av dem är 141 kvinnor.
I en undersökning som gjordes i våras fick 2 120 fackmedlemmar svara på frågor om sin arbetsmiljö. Svaren vittnar om en grabbig attityd och en utbredd inställning om att kvinnor inte är lika lämpade arbeta i branschen.
Gå till toppen