Kultur & Nöjen28 februari 2016 04:00

Rakel Chukri: Immigranternas sorg saknas i minnesartiklarna om Palmemordet

I USA finns en populär fras: What would Jesus do?
Den svenska motsvarigheten är: What would Olof Palme do?
Det har skrivits otaliga artiklar de senaste veckorna om hur vi bör minnas Palme. Genomgångar av hans största bedrifter och misstag. Social­­demokrater har bråkat om vem som är den sanna arvtagaren till hans idéarv. Jag har läst och läst, men inte kunnat bli av med känslan av att en komponent fattas. Särskilt när det gäller Palmes enorma betydelse på den internationella scenen. Bilden som ges är tvådimensionell.
En ledtråd till den saknade tredje dimensionen hittar man i Dagens Nyheters intervju med sonen Joakim Palme. Han berättar att Palmes söner ofta får hyllningar och värme från personer med invandrarbakgrund. ”Ibland får man liksom blöta pussar av skäggiga iranier”.
Det väcker starka minnen. Jag skulle fylla åtta år när Palme mördades, men hans ansikte försvann inte. Det blickade ner från porträttet som sattes upp i assyriska föreningen i Jönköping. Inte heller hans namn försvann. Det fortsatte att uttalas med stolthet av assyrier, greker och chilenare jag träffade.
Det betydande var inte bara Palmes ihärdiga kamp för fred, att han uttryckte sig skarpt om konflikter i världen. Han ingav också en känsla av att han genuint brydde sig om folkgrupper som saknade rättigheter. Deras bekymmer var hans eftersom han inte gjorde någon skillnad mellan invandrare och svenskar. Orden är min pappas. Och de delas av många immigranter.
Jag vill inte teckna ett onyanserat helgonporträtt. Palme var också fredsduvan som inte hade något emot att exportera svenska vapen. Och han gjorde Katarina Taikon besviken genom att inte stoppa utvisningen av utsatta franska romer.
Men för att få en rättvis och mer komplett bild av Palmes betydelse måste vi minnas hur sorgetågen såg ut den traumatiska februarikvällen 1986. I DN:s arkiv hittar jag en artikel av Anna Maria Hagerfors som publicerades dagen efter Palmes begravning. Hon skriver om mordnatten: ”En ung, grekisk invandrare, lägger ner de första blommorna och vakar på platsen i sex timmar. ’Blodet på gatan var Palme och jag kunde inte låta honom vara ensam’, förklarade han efteråt.”
Hon skriver om plakaten som sattes upp vid mordplatsen på olika språk: ”Tack för allt. Chilenarna.” ”Vi älskade dig. Turkarna.” Och på arabiska stod det: ”Palme, du sover. Vi vakar.”
I artikeln anas skribentens förvåning över den massiva svenska sorgen. Anna Maria Hagerfors noterar: ”Tårarna rinner, även där man inte väntat sig tårar, allra minst över Olof Palme. Kanske är det inflytandet från de många hängivna, sörjande invandrarna som får den behärskade svenska sorgen att ta sig latinska uttryck.”
Hon nämner även att invandrarna anordnade en egen manifestation på Sergels torg. Och att oron spred sig eftersom mördaren på spaningsledningens fantombild var mörkhårig. Änkan Lisbet Palme sa därför till de tusentals sörjande, som höll varandra i händerna och sjöng, att de skulle minnas att Olof Palme också var ett invandrarbarn.
Artikeln är ett fascinerande tidsdokument. Som att skribenten först då på djupet greppade Palmes internationella inflytande och att han inte bara var ”vår” statsminister.
I Tensta fanns ett plakat med det rörande felskrivna budskapet: ”Aldrig ska vi inte glömma dig, Palme”. Kärleken handlade inte bara om Palmes medlande mellan Iran och Irak, kritiken mot Pinochet eller juntan i Grekland och avskyn mot apartheidsystemet i Sydafrika. Olof Palme öppnade verkligen sitt hjärta. Immigranter i Sverige kände sig sedda och blev därmed mindre ensamma i det nya landet. Det är ingen liten sak när man har lämnat allt och flyttat till en annan del av jordklotet.
Artikel. Anna Maria Hagerfors artikel från 16 mars 1986 och veckans intervju med Joakim och Mårten Palme kan läsas på www.dn.se
Artikel. Städerskornas texter revs ut ur riksdagens kondoleansbok 1986. Sorglig artikel från 2011 på sajten Feministiskt ­­perspektiv.
Artikel. Står sig Palmes uttalanden än idag? Dagens ETC har testat genom att ställa aktuella frågor och svara med klassiska Palmecitat: www.etc.se
Läs alla artiklar om: 30 år sedan Palme mördades
Gå till toppen