Aktuella frågor29 februari 2016 04:00

"Forskningsresultat från andra länder kan inte på ett enkelt sätt överföras och användas för bedömningar av förskolan i Sverige."

Resultat från förskolor med ytterst varierade förutsättningar har blivit slagträ i debatten kring förskolans roll i Sverige.
Det skriver Ingegerd Tallberg Broman och Sven Persson, forskare i pedagogik vid Malmö högskola.

Förskolan har en komplex funktion i Sverige och är länkad till såväl utbildnings- som jämställdhets-, social-, familje- och arbetsmarknadspolitik.
Behovet av uppmärksamhet, kritisk granskning och forskning kring förskolan är stort. Idag är 83 procent av barnen i Sverige mellan 1 och 5 år inskrivna i förskolan, motsvarande siffra för 4–5-åringar är 93 procent. Totalt handlar det om en halv miljon barn.
Vi välkomnar all prövning av argument och diskussion om förskolan och deltar gärna i den. Förskolan måste in i samhälls- och utbildningsdebatten.
Susanne Nyman Furugård argumenterar på Aktuella frågor, 22/2, för att förskolan har svaga eller till och med negativa effekter på barns lärande och utveckling. NICHD-studien, som hon refererar flitigt, omfattar över 1 300 barn på tio olika platser i USA i början av 1990-talet. Utgångspunkten var att undersöka betydelsen av att allt fler mödrar förvärvsarbetar och att det är andra än mamman som vårdar barnet från tre månaders ålder.
Att barnomsorgssituationeni USA i början av 1990-talet presenteras som "bevis" för den svenska förskolans betydelse idag är inte helt övertygande.
Vi har nyligen på uppdrag av Vetenskapsrådet sammanställt förskolerelaterad forskning och presenterat ett par översikter. (Persson, Likvärdighet i förskolan 2015, Tallberg Broman m fl Förskola tidig intervention 2015).
Vad som läggs i begreppet förskola skiftar rejält, det pedagogiska innehållet och dess omfattning varierar, liksom organisationen och personalens utbildningsnivå och kompetens. Forskningsresultat från andra länder kan inte på ett enkelt sätt överföras och användas som underlag för bedömningar av förskolan i Sverige. Här krävs noggrannhet och hänsyn till sådant som syfte, metod, urval och sammanhang.
Resultat från förskolor med ytterst varierade förutsättningar har blivit slagträ i debatten kring förskolans roll i Sverige. Även svenska elevers resultat på Pisaproven har använts för att driva frågor av den mest varierande art inom snart sagt alla politiska områden. I Susanne Nyman Furugårds debattinlägg utgör de en utgångspunkt för att kritisera den svenska förskolan. Undersökningar från vitt skilda verksamheter och skolformer kombineras som underlag för kritik och slutsatser. Det är mer rimligt att utgå från en samlad kunskap om förskolans betydelse.
ForskningsöversiktenInvesting in our future. Evidence base on preschool education sammanfattar en mängd olika studier av förskoleprogram i USA med utbildad personal och pedagogiska mål med verksamheten som liknar den svenska förskolan. De slutsatser som presenteras och som stöds av flera andra studier i Europa, liksom senaste OECD-rapporten, går i linje med vad vi skriver på Aktuella frågor 16/2, att förskolan har störst betydelse för barn från socioekonomiskt utsatta områden.
Kvaliteten på förskolepersonalens samspel och dialog med barnen utgör det mest betydelsefulla för barnens lärande och utveckling på kort och lång sikt. Studier från Tyskland pekar också på att minoritetsgrupper drar stor nytta av att vistas i en förskola med medveten pedagogik riktad mot språklig utveckling.
Sambandet mellan barns prestationer i skola och föräldrars utbildningsnivå är väl belagt. Forskningen visar att en likvärdig förskola av hög kvalitet kan fungera som en kompletterande utvecklings- och läromiljö som motverkar social ojämlikhet, främjar integration och ger barnen möjligheter till en mer likvärdig start i den obligatoriska skolan. Vi är emellertid oroade över att förskolan inte får de förutsättningar som behövs för att den ska kunna motsvara de av riksdagen och regeringen beslutade målen och riktlinjerna.
Stora skillnader i kvalitet mellan förskolor är olycksbådande, och utgör tillsammans med brist på utbildad personal och omfattande sjukskrivningar tecken på en verksamhet som utsätts för stora påfrestningar.
Ingegerd Tallberg Broman
Sven Persson

SKRIBENTER

Ingegerd Tallberg Broman är forskare i pedagogik vid Malmö högskola.
Sven Persson är professor i pedagogik och forskare vid Malmö högskola.
Gå till toppen