Malmö

Han blev Stevberg när han kom till Sverige

Daniel Stevberg. Så hette han inte när han kom till Sverige, han hette Katham. Men så fort han fick sitt uppehållstillstånd valde han att byta efternamn.

Det skulle vara lättare att få jobb och bostad med ett mer svenskt efternamn, hade han hört. Han tyckte om namnet Steve och han visste att Berg lät svenskt. En sammansättning av namnen blev ”Stevberg”.
Daniel Stevberg.Bild: Lars Dareberg
Han sökte bostad genom annonser på Blocket med sitt nya namn och fick svar från flera personer. När han besökte en lägenhet på Ribersborg blev uthyraren lite chockad när han kom, ”Är det DU som är Stevberg”, berättar Daniel Stevberg.
Namnbytet gav honom en chans att bli sedd och få möjligheten att visa vem han var. Och han fick en lägenhet. Men för hans vänner med utländska efternamn har det inte gått lika bra.
Daniel Stevberg är 28 år och har bott i Sverige i lite mer än fyra år. Ursprungligen kommer han från Syrien men strax före sin 18-årsdag flydde han hemlandet. Under fyra år jobbade han på olika ställen i Turkiet och Libanon innan han hade tillräckligt med pengar för att betala en smugglare att ta honom till Sverige.
– Jag var 22 eller 23 år när jag kom hit, jag vet inte riktigt. Vissa saker vill man inte komma ihåg.
Daniel Stevberg lär sin mamma Zilal Stevberg och brorsan Markus Stevberg svenska hemma.Bild: Lars Dareberg
I väntan på att få uppehållstillstånd lärde han sig svenska på egen hand genom att gå på språkcafé, spela fotboll och försöka prata med människor. Det tog honom exakt 365 dagar att få asyl. Och det var inte förrän då han kunde börja läsa sfi och på Komvux. Men sedan kom kriget i Syrien och han fick annat att tänka på – han ville få hit sin familj.
– För mig tog det nästan åtta år att komma hit och jag höll på att bli våldtagen längs vägen. Hur skulle jag få hit min familj?
Han blev sämre i skolan och hade ingen att prata med.
– Svenskar har inte upplevt så mycket krig. Man har inte tid att prata om hemska saker. Du kanske pratar fem minuter om problem, sedan vill du prata om resor och fina saker.
På kvällarna läser Daniel Stevberg på tolkskolan.Bild: Lars Dareberg
Men han lyckades. Han fick hit sin familj och idag bor hans mamma, bror och syster i Malmö.
– Min bror kom hit utan skor. Han hade bara en tröja och ett par byxor på sig. Allt annat hade blivit stulet. Men det är okej, vi delar på mina kläder och kämpar för att behålla samma storlek. Jag har sagt att han inte får bli större för då kommer han att förstöra mina tröjor, säger Daniel Stevberg och skrattar.
Hela familjen heter numera Stevberg i efternamn.
För bara några veckor sedan började hans bror och mamma studera svenska på egen hand via ett studieförbund. Men Daniel Stevberg brukar även undervisa sin familj hemma i systerns lägenhet på Limhamn, en rymlig tvåa där hon bor med sin son.
”Ajabaja!”. Daniel Stevberg lär sin mamma svenska – och modern har hittat ett favoritord i språket.Bild: Lars Dareberg
Ur byrålådan under tv:n i vardagsrummet lyfter brodern upp sina svenskböcker. Familjen Stevberg sätter sig vid matsalsbordet och slår upp sista kapitlet i boken. Det handlar om vokaler.
– Om du fokuserar på det här en månad får du igen det sedan, säger Daniel Stevberg.
Han menar att vokaler är ett av de svåraste momenten i svenskan. Om man inte lär sig dem från början blir det fel hela vägen.Hans mamma ropar ut: ajabaja!
– Det är hennes favoritord, säger Daniel Stevberg och alla skrattar.
– Min systerson säger också det jämt, säger han.
– Bra, säger brodern.
– Du måste öppna munnen mer, säger Daniel Stevberg och artikulerar samtidigt som han förklarar betoningen på a:et.
Daniel Stevberg spelar ofta tennis med Jacqueline Lidin, men idag blev det squash istället.Bild: Lars Dareberg
För att förbättra integrationen i Sverige tror Daniel Stevberg att många behöver hjälp med att förstå hur det svenska samhället fungerar. Han menar att det finns vissa saker alla måste anpassa sig till.
– Sverige har många regler. Vi måste betala skatt, får inte slå eller hota människor och vi måste parkera cykeln rätt. Men ändå är det ingen som pratar med invandrare om det här på ett seriöst sätt.
Till sin mamma förklarade han att det inte är någon som tittar sexuellt på henne om hon inte bär slöja. Idag, när vi är på besök, bär hon en stickad mössa.
De går dit för att träna, inte för att lära känna nya människor
Daniel Stevberg har precis börjat sin tolkutbildning på Medborgarskolan. I ett år framöver ska han läsa till tolk parallellt med sina studier på komvux. Drömmen är att läsa internationella relationer på universitetet. Men nu behöver han ett arbete och förhoppningen är att börja jobba som tolk om några månader.
– Jag kommer kunna vara tolk för Migrationsverket, sjukvården eller för socialen, säger han.
I Medborgarskolans lokaler bakom centralstationen i Malmö sitter tjugo elever i klassrummet. De är här för att lära sig tolka på polska, dari, arabiska eller somaliska. Trettio procent av undervisningen sker på modersmålet och övrig tid på svenska. Första delen handlar om hur olika instanser fungerar, andra berör sjukvård och psykiatri, tredje juridik och fjärde asyl och migration.
– Men det är inom asyl och migration det verkligen behövs tolkar nu, man borde byta plats på juridik- och asylmomentet, säger läraren.
Läs mer:Sandra Pandevski: ”Jag vill tro att Sverige har kommit längre idag, att vi är ett land för fler än -berg, -lund och -son”
Under åren i Sverige har Daniel Stevberg kämpat och valt kreativa vägar för att lära sig svenska och träffa svenskar. Tidigt förstod han att det inte gick att få svenska vänner bara genom att börja på gym.
– De går dit för att träna, inte för att lära känna nya människor, säger han.
Istället tror han att svenskar träffas genom studier, jobb eller aktiviteter. Själv började han spela fotboll i ett Korpenlag och dansa salsa. Men han valde även att lägga tusen kronor på att gå en engelskkurs via Folkuniversitetet.
– Jag gick kursen trots att jag redan hade klarat alla steg på komvux. Men jag visste att det var där jag kunde träffa svenskar för på komvux går det nästan bara invandrare. Hellre äta mindre och kanske inte köpa ekologiskt för att få språket och kontakter.

Daniel Stevbergs råd till nyanlända

”Byt namn till något som låter svenskt”.
Läs alla artiklar om: #vägenin
Gå till toppen