Skåne

Sjukanmälan fixar semestern för skolbarnen

Allt fler skolor försöker hålla emot när föräldrar vill resa på semester mellan skolloven.
Skånska rektorer vittnar om att de som får nej sjukanmäler barnen och åker ändå. Risken för påföljd är liten.


Föräldrar sjukskriver ofta sina barn om de inte får ledigt utanför loven.Bild: TT
På Naverlönnsskolan i Svedala får rektorerna 30-40 ansökningar per läsår om längre ledigheter mellan loven, och svaret blir oftast nej.
– Visst har det varit så att det kommit en ansökan om ledigt i två eller tre veckor, sedan har eleven varit sjuk just de veckorna. Men vi får ju lita på att de varit sjuka, säger Martin Erberth, rektor på Naverlönnsskolan.
På Ljungenskolan i Höllviken suckar rektorn Ulrika Burman när frågan om ledigheter kommer upp. Vellinge kommun, där många föräldrar har råd med långa resor, införde redan 2013 en restriktiv policy.
–  Det är en svår balansgång. Duktiga idrottare som ska på träningsläger säger vi ja till. När det är nationella prov i trean, sexan och nian säger vi nej.
–  Men om man säger nej, vad händer? Föräldrarna sjukanmäler barnen och så kommer de tillbaka bruna, pigga och glada. De barnen tvingas ju tala osanning, säger Ulrika Burman.
– Då försöker vi ha en dialog med föräldrarna och tala om vad som är lämpligt och olämpligt.
I Malmö och Landskrona kan upprepad frånvaro i anslutning till lov leda till orosanmälningar till socialförvaltningen.
Jenny Strand, rektor på Rönnenskolan i Malmö, har fått in ett femtiotal ledighetsansökningar det senaste året. Antalet har minskat de senaste åren men hon har en restriktiv hållning.
– För en vanlig semester på Kanarieöarna en vecka mitt mellan loven är grundregeln att man inte får ledigt om det inte finns speciella skäl, säger hon.
– Om det gäller längre resor och vi säger nej men de åker ändå - då anmäler vi till IOF (individ och familj på socialtjänsten). Även det är en individuell bedömning, men har man mycket frånvaro sedan tidigare och plötsligt är borta två till tre veckor då blir vi oroliga, och anmäler, säger Jenny Strand.
På Sandåkerskolan i Landskrona är rektorn Charlotte Rosdahl Larsson också återhållsam med tillstånd.
– Det har hänt två till tre gånger de senaste två åren att elever sjukanmälts i samband med lov och droppat in en vecka efter alla andra. Då kan det finnas skäl att gå vidare med en anmälan till socialtjänsten om att vårdnadshavarna inte fullföljt skolplikten.
– Vi har bara 178 dagar om året till vårt förfogande så det är viktigt att eleverna är här så mycket som möjligt.
Rektorns och lärarnas bedömning av hur eleven klarar skolgången ska vägas in när ledighetsansökningar avgörs. På Tunaskolan i Lund får eleverna sällan nej till ansökningar om en extra ledig vecka.
– Skollagen säger att policyn ska vara restriktivt. Samtidigt vill jag inte att föräldrarna ska sjukanmäla barnen, så jag resonerar med vårdnadshavarna och beviljar ledigt om jag bedömer att barnen kan komma ikapp, säger Ana-Maria Friede, rektor på Tunaskolan.
– Och de flesta barn här fixar det.
På Tunaskolan får bara ett parelever per termin nej. På tre år har det hänt en gång att familjen ändå åkte iväg på resa. Den gången anmälde Ana-Maria Friede frånvaron, och kallade föräldrarna till möte.
De senaste åren har de flesta kommunala grundskolor förtydligat regelverket om ledigheter, och informerar om det på sina hemsidor.
Men enligt Jonas Nordström, chefsjurist på Skolverket, ger skollagen inte utrymme för några formella sanktioner mot de föräldrar som ändå ger sig ut på resor mellan loven.
–  Olovlig frånvaro kan skrivas in i betyget, och föräldrarna kan förvänta sig samtal av lärare och rektorer. Men grundläggande måste sådana problem lösas med dialog, säger han.

Ledigheter

Enligt skollagen är det varje rektor som beslutar om ledigheter som överstiger tio dagar. Varje fall avgörs individuellt, i en samlad bedömning. Men det ska finnas "synnerliga skäl" för godkännande.
Flera skånska kommuner, däribland Vellinge, har riktlinjer om att vara mycket restriktiva med ledigheter i grundskolan.
Gå till toppen