Sverige

Ylva Johansson om integrationen: "Man har behandlat människor för lika"

Många nyanlända är fortfarande arbetslösa efter tio år. Allra svårast är situationen för utrikesfödda kvinnor. – Ett skäl är hur arbetsförmedlingen har jobbat, säger Ylva Johansson, regeringens nya integrationssamordnare.

Anpassa arbetsmarknadsinsatserna efter personen som söker jobb. Så löd ett av förslagen i debattartikeln från S-toppar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ylva Johansson och regeringen skriver under på det.Bild: Stina Gullander/TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har nyligen utsetts till ansvarigt statsråd för att samordna regeringens etableringspolitik. Sydsvenskan träffar henne efter ett S-seminarium i Malmö.
Hur ser du på din nya roll som integrationssamordnare?
– Vi står inför en jättestor utmaning. Det handlar både om att hantera en akut situation och att ta de beslut som minskar segregationen, ökar delaktigheten och håller ihop Sverige värderingsmässigt. Min roll blir att säkerställa att vi gör det, säger hon.
Hon menar att den viktigaste uppgiften just nu är att öka samverkan mellan departementen och etablera långsiktiga strategier i flyktingpolitiken.
Läs mer:Andreas Schönström (S) kritisk till regeringens integrationspolitik
Ylva Johansson menar att den nya lagen om gemensamt ansvar för nyanlända som trädde i kraft den 1 mars och de nya reglerna för fördelningen av ensamkommande barn kommer att betyda mycket för kommuner som tagit emot många.
– Sedan är det resursförstärkning som är viktig. Det här är såklart en stor utmaning för den kommunala ekonomin.
Är det något regeringen kan bistå med pengar till?
– I slutet av förra året gav vi tio miljarder till kommunsektorn och nu tror jag inte den längtar efter fler riktade statsbidrag – man tycker nog att de är lite för detaljerade och det tycker regeringen också att de är.
Sydsvenskan har i samband med artikelserien Vägen in tagit fram siffror som visar att en stor andel flyktingar fortfarande inte har jobb efter tio år i landet. Hur ser du på det?
– Jag tror på att vända på det och titta på dem som fick jobb. Vad berodde det på? Då kan man väldigt tydligt se att det ofta beror på att man har fått ett individuellt bemötande, att personen tagits emot med de kompetenser just den har, att man har fått hjälp med kontakter ut på arbetsmarknaden.
Hur ser du på att det har blivit så?
– Jag tror att man har behandlat människor för lika, för mycket utgått från att man är ny eller utrikesfödd och för lite från de förutsättningar man har som individ.
– Jag tycker den gamla regeringen gjorde rätt som flyttade ansvaret till arbetsförmedlingen, jag tycker man gjorde fel när man sa att alla ska ha en etableringslots. Det är samma insatser för alla oavsett om man är analfabet eller hjärtkirurg.
Sydsvenskans granskning visar också att kvinnorna är kraftigt överrepresenterade i statistiken.
– Det är mycket allvarligt. Det finns säkert flera skäl men ett är hur arbetsförmedlingen har jobbat. Man tittade på detta i något som heter Akka-utredningen, hur man bemöter kvinnor, utrikesfödda och nyanlända när de kommer till arbetsförmedlingen. Det visade sig förfärande nog att det finns betydande fördomar. Att utrikesfödda kvinnor blir bemötta med förväntningen att de är mindre intresserade av att arbeta än inrikesfödda kvinnor eller utrikesfödda män. De blir bemötta som om de hade många barn, fast de har samma snitt som svenska kvinnor.
Tillsammans med kommunalråd i Stockholm och Göteborg föreslår Malmös kommunalråd Andreas Schönström (S) att partikamraterna i regeringen gör Malmö, Stockholm och Göteborg, till pilotstäder för en ny integrationspolitik.
Hur ser du på det förslaget?
– Jag tycker de förslag de har i debattartikeln är väldigt bra. Sedan vet jag inte, om man gör pilotverksamhet för en fjärdedel av Sveriges befolkning, Stockholm, Göteborg och Malmö, så är det ganska mycket. Jag vet inte om pilot är rätt ord.

Så kommenterar Ylva Johansson förslagen

Gör storstäderna till pilotkommuner. S-topparna Andreas Schönström, Dario Espiga och Emilia Bjuggren lägger fram fyra förslag på hur framtidens integrationspolitik ska genomföras. Vi bad Ylva Johansson kommentera.
1. Svenska och samhällsorientering från dag ett.
– Jag ser att vi behöver bygga ut detta med svenska och samhällsorientering. De föreslår sfi och jag är inte så säker på att det är kursplanerna som är det viktiga från dag ett. Jag tror det viktiga är att du får börja prata svenska och börja lära dig svenska. Vi har redan idag brist på utbildade sfi-lärare.
2. Förläng etableringstiden till mer än två år om det behövs.
– Jag ser det behovet. Samtidigt är jag också orolig för att om man förlänger tid så gör det att man gör mindre. Det händer för lite under de två åren idag. Jag skulle vilja ha intensivare arbete med etablering under de två åren som etableringsperioden är idag.
– Hur gör vi med grupperna som har väldigt låg utbildning och kanske aldrig har yrkesarbetat. Hur hittar vi vägar vidare för dem? Jag är inte säker på att förlängd etableringsperiod är det rätta, men att vi behöver göra något för gruppen de pratar om när de lägger förslaget – ja.
3. Anpassa arbetsmarknadsinsatserna efter personen som söker jobb.
– Yes. Det är något jag vill trycka väldigt mycket på.
4. Större flexibilitet kring anställningsstöden.
– Ja, framförallt behöver de bli enklare och färre och sen kunna anpassas mer utifrån individen. Det är precis det vi jobbar med.

Om den nya posten

När regeringen tillträdde hösten 2014 valde statsminister Stefan Löfven att inte tillsätta någon integrationsminister. Ansvaret skulle istället fördelas mellan olika departement.

Efter höstens ankomst av rekordmånga flyktingar och behovet inom de närmaste åren att hjälpa de nyanlända att etablera sig i Sverige valde Löfven att omorganisera.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) bli ansvarigt statsråd för att samordna regeringens etableringspolitik.

Den nya rollen innebär bland annat att Ylva Johansson får ett mandat att ta politiska initiativ på områden som andra ministrar ansvarar för.

Läs alla artiklar om: #vägenin
Gå till toppen