Aktuella frågor

Debattinlägg: "Sverige bör ge barn som upplever att deras rättigheter kränks möjlighet att klaga till FN"

Vi har stora förhoppningar på barnkonventionen som svensk lag. Vår förhoppning är också att regeringen redan nu förklarar hur lagen ska tillämpas, inte minst när det gäller de nya tidsbegränsade uppehållstillstånden.
Det skriver Inger Ashing och Elisabeth Dahlin, ordförande respektive generalsekreterare för Rädda Barnen.

I morgon, fredag, klockan 11 överlämnar Barnrättighetsutredningen sitt betänkande till barnminister Åsa Regnér (S). Då presenterar regeringens utredare Anita Wickström också hur barnkonventionen kan införlivas i svensk lag. Men för att en sådan lag ska få effekt måste en rad åtgärder vidtas.
Rädda Barnen har länge drivit på för att barnkonventionen ska bli lag.
Vi välkomnade att statsminister Stefan Löfven (S) i sin första regeringsförklaring 2014 sa att regeringen ämnar genomföra att barnkonventionen ska bli lag och att barnrättsutredningen fick tydliga direktiv att ta fram ett förslag på hur det ska bli verklighet.
Men regeringen måste förklara hur den nya lagen ska tillämpas i samband med de försämringar som sker för de barn som nu fårtidsbegränsade uppehållstillstånd.
Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och är sedan dess folkrättsligt bundet att följa den. Trots det blir barn än idag gång på gång förbisedda. Det saknas barnperspektiv i många beslut som myndigheter och politiker fattar och barn blir inte hörda i frågor som rör dem.
Att barnkonventionen inte används som den ska beror ofta på att de som möter barn i sitt arbete eller fattar beslut som rör barn inte vet vad konventionen säger, hur de ska använda den.
Om barnkonventionen ska ha effekt som lag måste regeringen satsa på omfattande och obligatoriska utbildningar för alla som i sitt yrke kommer i kontakt med barn – domare, åklagare, poliser, lokala politiker, tjänstemän på myndigheter, socialsekreterare, lärare, förskollärare, hälso- och sjukvårdspersonal med flera. Det är statens ansvar att säkerställa att de får den utbildning som behövs. Och de utbildningar som genomförs måste vara kvalitetssäkrade.
Vi förväntar oss att regeringen tydliggör hur den nya lagen ska tolkas och i nästa budget finansierar utbildning för dem som möter barn i sitt yrke.
I Sverige har flera myndigheter möjlighet att ta emot klagomål från barn vars rättigheter kränks, men myndigheterna är otillräckliga och brister ofta i sin kontakt med barnen.
För att de rättigheter som konventionen innehåller ska betyda något för barn måste de ha möjlighet att föra fram sina klagomål till en relevant institution och kunna få någon form av upprättelse.
Det är beklagligt att den enda myndighet i Sverige som inte kan ta emot och driva enskilda klagomål från den grupp som den representerar är Barnombudsmannen.
Sverige bör också ge barn som upplever att deras rättigheter kränks möjlighet att klaga till FN.
Vi hoppas att regeringen också inför en tidplan för barns möjligheter att framföra klagomål.
I regeringens förslag måste ingå hur beslutsfattare ska tolka barnkonventionen.
Barnkonventionen är godkänd av FN:s alla stater och bygger på politiska kompromisser som stundtals är öppna för varierande tolkningar. Att lämna beslutsfattare med enbart konventionens text som beslutsunderlag kan leda till vitt skilda tolkningar i samma frågor.
Vi har stora förhoppningar på barnkonventionen som svensk lag. Vår förhoppning är att regeringen redan nu förklarar hur den nya lagen ska tillämpas, inte minst när det gäller de nya tidsbegränsade uppehållstillstånden.
Inger Ashing
Elisabeth Dahlin

SKRIBENTER

Inger Ashing är ordförande för Rädda Barnen.
Elisabeth Dahlin är generalsekreterare för Rädda Barnen
.
Gå till toppen