Malmö

Skejtarnas öken blev ett mecka för turister

Malmö har i grunden inga lysande förutsättningar för skejtåkning, säger Gustav Svanborg Edén. Han är skejtsamordnare på gatukontoret och har lång erfarenhet av den rullande brädan.

Malmöskejtarna var en grupp i skuggan, men nu bidrar de till att stärka staden som besöksmål, och med just det jobbar skejtsamordnaren Gustav Svanborg Edén.Bild: Peter Frennesson
– Skateboard var en hemlig värld. Jag trodde inte den skulle leda någon vart, säger Gustav Svanborg Edén.
Han vågade sig in i den innan han ens var tonåring. Skejtvärlden var större än han trodde – och mindre.
– I London bodde jag i nio år och blev en del av scenen där. Jag var med i en skejtfilm som fick spridning internationellt och när jag sedan slog mig ned i Fremantle i Australien kände de lokala åkarna igen mig.
Det var där han först ställdes mot kommunala politiker. Han ville ordna en skejtfestival – laddad med argument och energi väntade han sig att få iskallt avslag från borgmästaren.
– De tyckte det var en jättebra idé. Nu har staden en stor skejtpark.
Gemenskapen bland skejtare öppnar också dörrar för oväntade möten.
– I en ny stad söker man upp skejtbutiken och skejtplatsen. Man träffar den lokala klicken, och snart har man en inbjudan till en fest och en soffa att sova på.
Han har också bott i Japan och Norge. I Malmö hamnade han när Bryggeriets gymnasium behövde en lärare. I skateboard.
– Det var en fantastisk möjlighet att blanda det akademiska med skateboard. Det var både jobbigt och fantastiskt att undervisa och jag är glad att jag fick möjligheten i tre år, men gick ändå över till gatukontoret 2014.
Till en början var skejtrörelsen i Malmö bokstavligen underjordisk och höll till i Triangelns garage. Men en klubb startades, växte, och fick stöd från kommunen. När Pripps bryggeri på Ystadvägen lades ned flyttade skejtarna in i Europas största inomhuspark 1998.
Med tiden började staden och skejtarna samarbeta med utländska företag som tog hit internationella tävlingar. Kunskapen fanns kvar när företagen försvann, så Malmö kunde ordna egna tävlingar och bygga egna banor.
– Malmö blev ett gör-det-själv-mecka. Världen tittade inte längre bara på Kalifornien.
Skejtarna blev ambassadörer för staden. Tävlingar och arrangemang började dra besökare till en het destination. Till det bidrog också skejtarnas egna filmer från Malmö, som spreds över världen.
Varför behöver Malmö en skejtsamordnare?
– Det är mycket jobb med verksamheten och de stora arrangemangen. Det är smidigt att det hamnar på en person.
Han blundar inte för att skejtare kan störa.
– Skejtare upplevs föra oväsen, orsaka skada och kan upplevas hotfulla när de åker snabbt. Men det kan lösas med bättre design av gaturummet. Bättre underlag på välplanerade platser och hållbara material. Då blir skejtboardåkningen en resurs. För resurssvaga kan en aktiv mötesplats i närområdet vara avgörande.
Varför gullar gatukontoret så med skejtarna?
– Vi gör mycket för skejtarna, men de ger alltid mer tillbaka. Malmö är en av de tio bästa skejtstäderna i Europa och det lockar tusentals besökare varje år.
När gör du ett bra jobb?
– Under sista finalheaten i en tävling har man inget mer att uträtta. Då kan man ta in vad man varit med om att skapa. Eller när man ställt ut en stenbänk och ser hur en plats kommer till liv och syns i medier över världen. Eller när man ser att skejtanläggningar har fler brukartimmar än andra idrottsanläggningar.
En utmaning han ser är att öka andelen tjejer som skejtar.
Hur var det med Malmös dåliga förutsättningar?
– Arkitekturen blir bättre, parkerna fler och stadens stöd är världsledande.

Skejtsamordnaren

Namn: Gustav Svanborg Edén.
Ålder: 36.
Familj: Singel.
Jobb: Sekreterare på gatukontoret i Malmö.
Titel: Skejtsamordnare.
Intressen: Skateboard, matlagning, kaffe, musik.
Bor: I Malmö, delvis uppvuxen i Lund och utomlands.
Gör: Skateboardtävling i Folkets park i april, på Värnhem i juni. VM i den park som nu byggs i Hyllie.
Gå till toppen