Aktuella frågor

Debattinlägg: "Sverige är ensamt i världen med att tillåta vinstdrivande aktiebolag i grund- och gymnasieskola. Hur kan det komma sig?"

Marknadsstyrning leder alltid till en segregerad skola och en segregerad skola kan aldrig bli likvärdig.
Det skriver Sten Svensson, medlem i Nätverket för en likvärdig skola, och Daniel Suhonen, chef och verksamhetsledare vid Katalys – institut för facklig idéutveckling.

Häromveckan beslöt Chile att avskaffa systemet med vinstdrivna aktiebolag i skolan. Nu är Sverige ensamt i världen med att tillåta vinstdrivande aktiebolag i grund- och gymnasieskola.
Chile införde sitt marknadsstyrda skolsystem under 1980-talet när diktatorn Augusto Pinochet styrde landet. Förslaget kom från den nyliberala ekonomen Milton Friedman.
När de borgerliga vann riksdagsvalet 1991 och Carl Bildt (M) blev statsminister införde de mycket snabbt, utan utredningar och i det närmaste utan diskussion, ett liknande skolsystem i Sverige. Den svenska skolan blev marknadsstyrd genom en rad systemförändringar: det fria valet av skola, de fristående skolorna, skolpengen, att aktiebolag fick driva grund- och gymnasieskolor, samt den fria etableringsrätten.
Tanken var att den fria konkurrensen om eleverna skulle gynna de skolor som har högre kvalitet och som tillämpar ny pedagogik samtidigt som skolor med dålig kvalitet skulle tappa elever och resurser. Marknadsdynamiken skulle leda till höjd kvalitet i hela utbildningssystemet och till att dåliga skolor slogs ut.
För att sätta ordentlig fart på marknadskrafterna undantog den moderatledda regeringen de fristående skolorna från i stort sett hela skollagen och dessutom blev statsbidragen mycket generösa.
Resultatet blev en snabb tillväxt av de fristående skolorna. Till en början var det pedagogiska alternativ och ideellt drivna skolor som startade. Men efter några år tog aktiebolagen över och sedan kom de stora skolkoncernerna ägda av riskkapitalbolag.
Inte bara Sverige införde olika nyliberala idéer inom den offentliga sektorn. I stort sett hela världen avreglerade och privatiserade. Under de 25 år som gått sedan besluten i Sverige har många länder studerat den svenska marknadsstyrda skolan. Regeringar av olika färg har kommit och sett men ingen har tagit efter. Hur kan det komma sig?
Svaret ligger huvudsakligen i de svenska skolresultaten. Sedan 1990-talet har de svenska elevernas resultat sjunkit som en sten i de internationella jämförande studierna Pisa, Timss med flera. Inget annat OECD-land har rasat lika mycket som Sverige. Självklart avskräcker de svenska resultaten eventuella intressenter världen runt.
Inga av de andra utlovade marknadsdynamiska effekterna har heller infriats. I en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, 2011, Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?, summeras effekterna.
”Utifrån befintlig forskning går det inte att hitta belägg för att reformeringen av offentlig sektor medfört de stora kvalitets- och effektivitetsvinster som man hoppades på.”
För att aktiebolagsskolorna ska kunna gå med vinst är de tvungna att ha ett positivt segregerat elevurval. Med en stor andel elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar kan de ha låg lärartäthet och trots det visa upp goda resultat. Aktiebolagen driver effektivt fram skolsegregation. Barn till välutbildade samlas på vissa skolor och barn med kortutbildade föräldrar samlas på andra. Skillnaderna mellan skolors resultat har fördubblats sedan 1990-talet och denna tudelning medverkar till de sänkta elevresultaten.
Dessutom skapar den marknadsstyrda skolpolitiken en lång rad andra negativa effekter för skolan och samhället. Konkurser, oseriösa skolhuvudmän, ökade kostnader för marknadsföring, minskad offentlig insyn i skolorna, försämrad yttrandefrihet för de anställda, fusk, oegentligheter, skattesmitning, betygsinflation med mera, med mera.
I en demokratiskt styrd skola sätts elevens utveckling i centrum och eleven bedöms inte efter hur lönsam den är. För samhället är det alltid lönsamt att utbilda alla elever så bra som möjligt efter deras olika förutsättningar.
Det som alla andra länder har insett har svenska skolpolitiker ännu inte förstått. Aktiebolag och marknadsstyrning hör inte hemma i ett demokratiskt skolsystem. Marknadsstyrning leder alltid till en segregerad skola och en segregerad skola kan aldrig bli likvärdig.
Frågan måste ställas till friskoleförespråkarna: Varför har inga länder följt det svenska skolexperimentet?
Till politikerna blir frågan: När drar ni slutsatserna av friskolornas resultat och omvärldens dom?
Sten Svensson
Daniel Suhonen

SKRIBENTERNA

Sten Svensson är medlem i Nätverket för en likvärdig skola.
Daniel Suhonen är chef och verksamhetsledare vid Katalys – institut för facklig idéutveckling.
Gå till toppen