Huvudledare

Ledare: Begåvning och flit ska avgöra i skolan. Inte familj och kommun.

Skolkommissionens ordförande Anna Ekström.Bild: CLAUDIO BRESCIANI / TT
Begåvning och flit ska avgöra elevernas möjligheter att lyckas i skolan – inte vilka familjer de fötts i. Så var det tänkt, skolans kompensatoriska uppdrag har länge varit en viktig del i samhällets jämlikhetssträvan. Men att döma av en ny forskningsstudie har det på senare år blivit allt längre mellan ideal och verklighet.
Mellan 1988 och 2014 har föräldrars utbildning fått betydligt större betydelse för elevernas betyg i årskurs nio.
"Skillnaderna mellan de elever vars föräldrar har högst utbildningsnivå och de elever som har lågutbildade föräldrar har ökat under den här tidsperioden och det är ganska betydande förändringar", sade professor Jan-Eric Gustafsson i Vetenskapsradion på onsdagen.
Detta går visserligen emot tidigare forskning som tytt på att familjen varken fått större eller mindre påverkan på elevernas resultat. Men Gustafsson har delat in föräldrarnas utbildning i fler steg än tidigare studier. Och hans slutsatser ligger, minst sagt, inom ramarna för det rimliga med tanke på hur skolan har utvecklats i stort.
Svenska elevers kunskapsresultat har under flera år rasat i Pisaundersökningen. Samtidigt har lärarbristen gått från allvarlig till akut och de resultatmässiga skillnaderna mellan olika skolor är stora.
Det var mot denna bakgrund som Skolkommissionen tillsattes. Förslagen var därefter när kommissionsordföranden Anna Ekström lämnade ett första delbetänkande till regeringen i början av veckan. De handlade om att formulera nationella målsättningar för kunskapsresultat, kvalitet i undervisningen och likvärdighet mellan olika skolor.
Skolkommissionen anser bland annat att staten bör få större inflytande över skolans styrning och finansiering.
På goda grunder. Allra bäst vore om ansvaret återgick helt från kommunerna till staten. Förutsättningarna för likvärdighet mellan olika skolor i landet skulle förbättras väsentligt om det bara fanns en huvudman istället för 290.
För att minska skolsegregationen föreslår kommissionen också att alla föräldrar aktivt ska välja skola åt sina barn. Men även med en sådan ordning kommer vissa att ha bättre förutsättningar än andra att göra goda val. Återigen kan föräldrarnas utbildningsbakgrund ha betydelse.
Detsamma gäller naturligtvis när stora klasser och lärarbrist går ut över kvaliteten på undervisningen – försprånget växer för elever med goda möjligheter att få stöd och hjälp med skoluppgifterna hemma.
Så var det aldrig tänkt. Det är bara så det har blivit. Nu krävs utbildningspolitiska strategier för att återupprätta de gamla jämlikhetsidealen. De är fortfarande högst relevanta.
En stat som gör anspråk på att behandla alla medborgare lika måste också erbjuda alla likvärdig skolgång. Det kan diskuteras om det är så i Sverige idag. Elevers förutsättningar att lyckas i skolan får inte hänga på deras föräldrars utbildning eller val. Om det kompensatoriska uppdraget tas på allvar finns inget utrymme för dåliga alternativ.
Varje skolkommun och varje skola måste vara tillräckligt bra. Det räcker.
Gå till toppen