Skåne

Skånes vattentörst leder till bråk

Skånes viktigaste dricksvattensjöar förorenas av kemikalier, giftiga bakterier och äckligt, brunt vatten. Samtidigt ska vattnet räcka till allt fler törstiga strupar. Det kommer att bli bråk om Skånes dricksvatten. Men hur stor är risken att vattnet tar slut?

Vombsjön utanför Sjöbo ger dricksvatten till Malmö och sydvästra Skåne.Bild: Tom Wall
Just nu råder akut vattenbrist på många håll i Sverige. Från Bromölla rullade tankbilar med vatten för att släcka törsten i Blekinge. Både Öland och Gotland har drabbats av en extrem vattenbrist. Och de senaste åren har vi fått flera sammanbrott, där vattnet har blivit odrickbart i hela städer:
– Det hände i Östersund, det hände i Lund, det hände i Hässleholm. Det kommer oftare och oftare, säger Skånes landshövding Margareta Pålsson.
Hon spänner blicken i de drygt hundra personer som har samlats för att lyssna på henne. Snart ska de få se Planen.
– Tillgången till rent vatten är avgörande för Skånes utveckling. Det begriper jag, det begriper alla ni som är här, säger landshövdingen.
***
Vi skjuter ut den vita plastekan från bryggan. Fören klyver genom ett gulgrönt, slemmigt lager av alger. Vattenytan fullständigt kokar av grodyngel när vi glider ut på Vombsjön. En fiskgjuse svävar över skogsbrynet, på spaning efter gös och abborre att slå klorna i till dagens lunch.
– Det här är en jättefin sjö! Den har verkligen hjälpt Malmö. Innan de började ta vatten härifrån var det alltid vattenransonering i Malmö varje sommar, berättar professor Kenneth M Persson, och tar ett nytt tag med årorna.
Vombsjön förorenas av kemikalier och övergödning från åkrarna och nästan 3 000 enskilda avlopp runt sjön.Bild: Tom Wall
Sjön är den viktigaste dricksvattenkällan i västra Skåne. Från ett rör som börjar 200 meter framför oss pumpas sjövattnet iväg för att renas och så småningom rinna ut genom dricksvattenkranarna i bland annat orter som Malmö, Vellinge och Svedala.
I bottensedimentet har vi ett lager av slam, där vi både kan hitta gamla synder och se spår av den pågående markanvändningen runt sjön.
Men Vombsjön är kraftigt övergödd av de nästan 3 000 enskilda avlopp som mynnar ut i sjön och allt konstgödsel som rinner ut från jordbruksmarkerna runtomkring. Det är övergödningen som skapar den geggiga algsoppan inne vid stranden och myllret av småfisk ute i sjön. I sjövattnet och bottenslammet finns också rester av bekämpningsmedel som har använts på åkrar och villatomter i bygden. Både ogräsmedlet Roundup som bönderna sprutar över fälten nu och Totex som husägare hällde ut över maskrosorna för 30 år sedan. I sjövattnet finns också koffein, läkemedelsrester, tvättmedel och andra kemikalier som har runnit hit genom avlopp, diken och bäckar.
– Sjön minns vad den har blivit utsatt för. I bottensedimentet har vi ett lager av slam, där vi både kan hitta gamla synder och se spår av den pågående markanvändningen runt sjön, säger Kenneth M Persson, som både är professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola och forskningschef på det kommunalägda företaget Sydvatten, som försörjer västra Skåne med dricksvatten.
Kenneth M Persson, forskningschef på Sydvatten och professor i teknisk vattenresurslära på Lunds tekniska högskola.Bild: Tom Wall
Klimatförändringarna driver på vattenbristen: längre och varmare somrar gör att bönderna behöver sprida mer vatten över sina odlingar. Men värmen gör också att sjöarna mår sämre. Vombsjön drabbas av allt kraftigare algblomning varje sommar. När cyanobakterierna blommar sprider de ett gift i vattnet. Än så länge går det att rena bort. Men vad händer i framtiden?
– Vi är bekymrade över att klimatförändringen leder till betydligt fler och kraftigare algblomningar. Om det blir tre fyra grader varmare på sommaren kan det leda till betydligt högre produktion av toxiner, säger Kenneth M Persson.
På Vombverket renas dricksvattnet för sydvästra Skåne. Vattnet kommer från Vombsjön strax intill, men om tio år ska Vombverket ta emot vatten ända från sjön Bolmen i Småland.Bild: Tom Wall
Bekämpningsmedel, övergödning och klimatförändringar är exempel på långsamma processer som hotar vattnet. Men dråpslaget kan också komma plötsligt, som en blixt från klar himmel. Just det hände förra sommaren: den 30 juni rapporterades ett misstänkt oljeutsläpp i Vollsjöån, som rinner ut i Vomb. För att inte få olja i dricksvattnet stängde Sydvatten dricksvattenintaget från sjön under sex dagar. Längre än så går det inte att stänga av Vombsjön utan att ställa till problem för Malmös vattenförsörjning.
Vombverket förser 15 kommuner i Skåne med dagligt vatten.Bild: Tom Wall
Kemikaliesoppan i Vombsjön är ett problem. Om tio, tjugo eller trettio år kan det hända att vattnet i sjön är så smutsigt att vi inte kan dricka det. Men det andra problemet är att befolkningen i västra Skåne växer väldigt fort. Och Sydvatten har inte tillstånd inte klämma mer vätska ur Vombsjön.
För att lösa båda problemen behövs en räddningsplan. En strategi för att säkra dricksvattnet i Skåne om Vombsjön förgiftas eller någon av våra andra dricksvattenkällor kraschar.
***
Landshövding Margareta Pålsson har i flera år tjatat på Skånes politiker att de måste skaffa en framtidsplan för dricksvattnet. Den här dagen har hon samlat hundratio politiker, tjänstemän och experter inne i Malmö Börshus för att de ska få höra hur allvarligt läget är. Och vad som måste göras.
Landshövding Margareta Pålsson.Bild: Håkan Röjder
Om 50 år kommer alla delar av Sverige att ha vattenbrist på sommaren, enligt SMHI.
– Klimatförändringarna för med sig flera stora hot mot dricksvattnet: vi får större problem med skyfall, torka, värmeböljor, havsnivåhöjningar. Extrema händelser är det nya normala, säger Mats Svensson, som är chef för forskning och miljömål på Havs- och vattenmyndigheten.
Det finns också risk att dricksvattnet slås ut av bakterier eller ett tekniskt haveri. I december 2009 var hela Helsingborg bara någon timma från att få slut på dricksvatten, efter att en huvudledning från Örbyverket brast. I april 2013 infekterades dricksvattnet i Lund av en bakterie som gjorde att alla invånare i Lund och byarna omkring tvingades koka vattnet i nästan en veckas tid.
Klimatförändringarna för med sig flera stora hot mot dricksvattnet: vi får större problem med skyfall, torka, värmeböljor, havsnivåhöjningar.
Hittills har varje kommun i Sverige bara behövt bry sig om sitt eget dricksvatten. Men Skåne har gått före och dragit upp en plan för hela regionens vattenförsörjning. Efter ett par års arbete har nu länsstyrelsen tillsammans med Sydvatten, NSVA, VA Syd och Kristianstads kommun tagit fram en strategi för hur dricksvattnet ska räddas i Skåne.
Strategin har två steg:
1. Skydda Skånes vattenresurser genom att skapa rejäla vattenskyddsområden kring sjöar och grundvattenkällor. Framför allt gäller det att freda de viktigaste källorna, som har stor betydelse för hela Skåne - i dagsläget tolv (se karta).
2. Koppla ihop vattnet. Genom att dra stora vattenledningar kors och tvärs genom Skåne går det att hitta reservlösningar om en vattenkälla förorenas eller tar slut.
– Det är viktigt att få till en säker och robust vattenförsörjning, som är bättre än idag. Det får vi genom att binda ihop olika dricksvattenresurser i länet med ledningar. Om det blir problem med vattnet på ett ställe kan man hämta vatten någon annanstans, säger Kristian Wennberg, som är chef för fiske- och vattenvårdsenheten på länsstyrelsen i Skåne.
Några av de vattenledningar som måste byggas syns på kartan härnedan.
Här är några av de ledningar som måste byggas om.
Det största projektet blir att dra ett rör tvärs över Skåne, från Kristianstad till Ringsjön. Då kan hela västra Skåne klunka i sig vatten från Ivösjön och det grundvatten som flödar fram under Kristianstadsslätten. Och skulle vattnet där smutsas ner kan Kristianstad och östra Skåne få vatten från Bolmen och Vomb. Bara den ledningen skulle kosta en eller två miljarder kronor.
– Det är klart att det kommer att kosta mycket pengar. Men är vi många som delar på bördorna blir det inte så kännbart, säger Sydvattens vd Jörgen Johansson.
Jätteledningen till Kristianstad ligger kanske 20 år fram i tiden. Men resten av räddningsplanen är redan på gång.
***
Skåne har stor brist på drickbart vatten. De senaste 30 åren har vi löst problemet genom att importera vatten från den mäktiga sjön Bolmen i Småland. Bolmentunneln slutar precis här, i Äktaboden utanför Ljungbyhed. Härifrån pumpas vattnet till Skåne genom ett enda gammalt rör.
Grävmaskinisten Kurt Risell sänker ner det stora glasfiberröret och Nicklas Stjärneblad från Peab styr så att det hamnar helt rätt. Den nya vattenledningen ska ta sjövatten från Bolmen i riktning mot Helsingborg, Lund och Landskrona.Bild: Niklas Gustavsson
Den gula grävmaskinen bullrar igång och dränker ljudet av fågelsång. Från skopan dinglar ett sex meter långt glasfiberrör, som grävmaskinisten Kurt Risell sakta sänker ner mot rännan i marken.
– Det största skälet till att vi genomför det här projektet är säkerheten. Det sitter en halv miljon människor i andra änden av röret som behöver dricksvatten, säger Sydvattens projektledare Lars Balkfors.
Bolmentunneln är den svagaste länken i dricksvattenkedjan. Om tunneln, röret eller pumpen går sönder blir det kris. Det har redan hänt tre gånger: Bolmentunneln rasade ihop och fick stängas både 1995, 2008 och 2010. Nu ska Sydvatten bygga ett nytt rör, för att öka både säkerheten och kapaciteten.
I framtiden kommer alla att få sitt vatten härifrån.
Genom den här ledningen ska det forsa fram 2 000 liter dricksvatten i sekunden, i riktning mot vattenkranarna i bland annat Ängelholm, Helsingborg, Landskrona och Lund.
Nerför backen framför oss syns spåret där den 25 kilometer långa vattenledningen ska grävas ner, ända fram till Ringsjöverket. Det nya röret har en diameter på 1,6 meter och gör att det går att krana fram vatten till hela Skåne. Även om befolkningen fortsätter växa.
– I framtiden kommer alla att få sitt vatten härifrån. Åtminstone två miljoner människor skulle det räcka till, säger Sydvattens vd Jörgen Johansson.
Sydvattens vd Jörgen Johansson.Bild: Niklas Gustavsson
Den nya råvattenledningen är också starten på ett ännu större projekt: om tio år ska den här ledningen nå hela vägen fram till Vombverket, som försörjer Malmö, Vellinge och Svedala med vatten.
– Så även om detta är ett av de största projekten i Sydvattens historia så är det bara början, säger Jörgen Johansson.
Totalt ska Sydvatten satsa två miljarder kronor det närmaste decenniet på att dra ledningar och bygga ut Vombverket för att ta hand om vattnet från Bolmen. De tunga investeringarna gör att vattenavgiften för varje familj i västra Skåne måste höjas med cirka 180 kronor om året - en 50-öring per dag.
Men projektet gör också att vi blir ännu mer beroende av en enda sjö i Småland.
Bolmen är en av Sveriges största sjöar och känd för sitt friska vatten. Den ligger långt ifrån städer, fabriker och åkrar som kan förorena vattnet. Men det finns ett orosmoln som hänger över Bolmen: brunt vatten. Sedan 1960-talet har Bolmen blivit fyra till fem gånger brunare.
– Problemet med det är att man måste bli av med det bruna. Folk vill inte ha brunt vatten i kranen, det är inte poppis helt enkelt, säger forskaren Emma Kritzberg på Lunds universitet, som i flera år har studerat brunifieringen i Bolmen och andra sjöar.
Nästan 5 000 sådana här rördelar ska sättas ihop för att bygga den nya ledningen som ska göra att fler skåningar kan få sitt dricksvatten från sjön Bolmen. Byggprojektet kostar 420 miljoner kronor.Bild: Niklas Gustavsson
Jorden runt Bolmen fungerar som en jättelik tepåse: när det regnar sköljs brunt, organiskt material ut i sjön. Det finns tre teorier om varför vattnet har blivit så mycket brunare: klimatförändringen, mer barrskog runt sjön och att försurningen har minskat kraftigt.
Ingen vet säkert hur mycket brunare vattnet i Bolmen kommer att bli. Än så länge går det att rena Bolmenvattnet genom att tillsätta stora mängder järnoxid. När vattnet blir brunare behövs mer kemikalier, vilket gör reningen dyrare. Blir det ännu värre måste sjövattnet silas genom dyra och extremt finmaskiga membranfilter.
– Det finns reningsteknik så att vi kan hantera nästan allting som kan hända med Bolmen, säger Sydvattens vd Jörgen Johansson.
******
På mötet i Malmö Börshus om Skånes dricksvatten råder stor enighet om att vattnet måste skyddas. Men det kommer att orsaka bråk. I Skåne finns minst 160 vattentäkter. Flera av dem har inget skydd alls – till exempel Ringsjön, som utgör vattenreserven för hela västra Skåne.
När länsstyrelsen och vattenbolagen trycker på för att skapa vattenskyddsområden hamnar de lätt på kollisionskurs med näringslivet och bönderna. För vi behöver inte bara rent vatten. Vi måste ha jobb också. Och mat.
– Vi har inget emot skyddsområden. Bara de sätter en rimlig nivå på det. Matproduktionen är ju också en ändlig resurs, säger markägaren Jonas Silfverschiöld.
Han och brodern Nils Silfverschiöld på Klågerups slott äger mark utanför Svedala. Tillsammans med tolv andra lantbrukare kämpar de emot VA Syds försök att utöka skyddet av Grevietäkten, där en del av Malmös dricksvatten hämtas. VA Syd vill skydda 14 kvadratkilometer av marken utanför Klågerup, för att hindra att kemikalier sipprar ner till grundvattnet. Men reglerna skulle bli så hårda att det blir omöjligt för jordägarna att bedriva konventionellt lantbruk med gödsel, besprutning och jordbruksmaskiner.
Det går inte att bara att lägga ner livsmedelsproduktion i Skåne för att man tror att vi får ett bättre vatten på det sättet.
Kampen om Grevietäkten är bara ett exempel på de konflikter som kommer att blossa upp när skyddet av Skånes vatten ska förstärkas. Halva Skånes yta är jordbruksmark, som ofta behöver bevattnas. Redan i dag konkurrerar bönderna om samma vattenresurser som används för dricksvatten. Dragkampen om vattnet blir ännu tuffare när Skånes befolkning växer, klimatet blir varmare och vattenresurserna sinar.
Marianne Andersson, regionordförande för LRF SkåneBild: Jenny Leyman
– Lantbrukarna är i samma behov av rent vatten, mycket vatten och gott vatten som alla andra. Men det går inte att bara att lägga ner livsmedelsproduktion i Skåne för att man tror att vi får ett bättre vatten på det sättet, säger Marianne Andersson, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i Skåne.
Tuffare vattenskydd gör det också svårare att dra nya vägar och järnvägar genom Skåne. En annan konfliktzon är jobben. Vi kan räkna med att det blir svårare att bygga nya industrier på många håll i Skåne.
Ivösjön är kanske den bästa vattentillgången i hela länet: det är den största och djupaste sjön i Skåne. Sjön är inte övergödd, den är inte försurad, den är inte brun. Men i dag används en stor del av Ivösjöns vatten till Nymölla bruk, som tillverkar pappersmassa. Bruket har 530 anställda och är den största privata arbetsgivaren i Bromölla kommun.
De ärendena brukar alltid bli väldigt svåra och konfliktfyllda.
Även om vi skulle behöva mer dricksvatten från Ivösjön är det juridiskt väldigt svårt, eftersom Nymölla bruk har rätt att plocka ut vatten från sjön. Och om brukets tillgång till vattnet stryps kan det orsaka en ekonomisk katastrof för hela bygden.
Så vi får räkna med många strider om vattnet framöver.
– O, ja! De ärendena brukar alltid bli väldigt svåra och konfliktfyllda. De överklagas ofta hela vägen upp till regeringen, säger Kristian Wennberg, som är chef för fiske och vattenvård på länsstyrelsen.
Hur stor är risken att vi får vattenbrist i Skåne?
– Jag vill påstå att den risken är stor. Vi har tidigare haft situationer i Skåne med väldigt kraftig brist på vatten. Så visst kan det komma hit igen.
– Det borde bli vanligare framöver med bristsituationer av den typen de har på Öland nu. Med hjälp av tankbilar är det möjligt att klara nödvattensituationer till lite byar med några hundra människor. Men får man brist på större orter med tusentals personer är det jättesvårt att hantera.
Som vanlig skåning - varför ska man bekymra sig för framtidens dricksvatten?
– Tja, hälsan tiger still. Det är ungefär som elen i vägguttaget. Man räknar med att det alltid kommer el från uttaget och vatten från kranen. Men den dagen när man vrider på kranen och det kommer skitigt vatten eller inget vatten alls blir det fruktansvärt svårt.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen