Skåne

”Ett maskulint rasistiskt våld mot svarta män”

Genusforskaren och Fi-politikern Victoria Kawesa tillhör de som tydligast tagit ställning för Black Lives Matter i Sverige. "Det rasistiska våldet kommer bara närmare och närmare. Svarta människors liv ges inte samma värde", säger hon.

Victoria Kawesa.Bild: MAJA SUSLIN / TT
Hur skulle du beskriva Black Lives Matter?
– Det är vår tids medborgarrättsrörelse för social rättvisa för svarta människor specifikt. Det är också en global solidaritetsrörelse mot det rasistiska, patriarkala våldet inom rättsväsendet men även i samhället i övrigt.
Varför behövs det här perspektivet i Sverige?
– Det rasistiska våldet mot svarta människor i Sverige har ökat, vart fjärde rasistiskt hatbrott i Sverige har ett afrofobiskt motiv. Flera fall där svarta män är brottsoffer för rasistiskt våld har inträffat de senaste åren. Nyligen hittades den 20-årige lokalpolitikern Alexander Bengtsson, en svart homosexuell man, död i en utbränd bil i Skåne efter 50 dödshot. 15-åriga Ahmed Hassan från Somalia mördades på sin skola i terrordådet i Trollhättan. Fidel Ogu från Nigeria blev knivskuren av nazister i december 2013.– Vi ser också hur svarta muslimska ungdomar i förorterna stigmatiseras av det svenska samhället som terrorister och hur svarta muslimska kvinnor blir trakasserade och kränkta och får sin hijab avdragen.
Men menar du att det går att jämföra den svenska polisen med den amerikanska?
– Den institutionaliserade rasismen som polisvåld, rasprofilering, trakasserier och flertalet dokumenterade fall av rasistiska uttalanden förekommer även i den svenska poliskåren. Som när Skånepolisen för några år sedan använde rasistiska fiktiva namn i sin utbildning, eller kallade svarta för apor. Politiskt ser vi nu krafter som kan förvärra situationen i Sverige, som Sverigedemokraternas utspel om utegångsförbud och utökade polisiära befogenheter i förorterna. Afrofobirapporten har pekat på att brottsoffren för rasistiskt våld inte anmäler för att de har lågt förtroende för polisen.

”Det har varit svårt att få en diskussion om afrofobi”

Tobias Hübinette är docent i interkulturell pedagogik vid Karlstads universitet och en av författarna bakom rapporten ”Afrofobi” som publicerades 2014.
Tobias Hübinette.Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT
Hur ser acceptansen ut för begreppet afrofobi i Sverige idag?
– Den afrosvenska gruppen är ganska stor demografiskt och den växer. Men det är fortfarande svårt att få resurser att arbeta mot den specifika form av diskriminering som afrofobi utgör. Svarta och romer är de grupper som har det svårast i Sverige.
– Det finns en uppfattning i majoritetens Sverige om att det inte är relevant att särskilja afrofobi från rasism i allmänhet, att svartas situation skulle kräva några särskilda åtgärder.
Varför då?
– Det har på senare tid kommit något av en backlash mot vad man kallar ”identitetspolitik”, att specifika minoriteter har speciella behov. Jag menar att det gått ut över diskussionen om afrofobi.
– Det är som om vi är tillbaka på ruta noll igen. Det är som att det bara finns ”svenskar och invandrare”.
Tror du att det amerikanska perspektivet från Black Lives Matter kan vara relevant också i Sverige?
– Vi är väldigt amerikaniserade, så vi är snabba att fånga upp trender från USA. Paradoxen är att Sverige varit tidigt ute med att visa solidaritet med svartas kamp i USA på 1960-talet och i Sydafrika något decennium senare. Men att ta till sig att svarta diskrimineras också i Sverige har varit svårare.
– Se bara hur Sverige behandlat den samiska befolkningen, hur svårt det varit att ta till sig vad de varit utsatta för. Så att ta upp frågor om skuld är svårt och laddat.
–Det har inte heller funnits något riktigt bra språk för att beskriva vad afrofobi innebär, det har behövts ett helt nytt ord.
Läs alla artiklar om: Black lives matter
Gå till toppen