Sverige

Olle Lönnaeus: Är det etiskt rätt att röntga och mäta människor som flytt från krig och fattigdom?

Upp till 18 000 ensamkommande från Afghanistan, Syrien och Afrika ska få möjlighet att röntga tänder och knän – för att bevisa att de är barn.
Från årsskiftet startar Rättsmedicinalverket medicinska åldersbestämningar i stor skala.
Asylsökande som visar sig vara över 18 år löper stor risk att utvisas.
Den som är barn får stanna.
Är det etiskt försvarbart att röntga, mäta och bedöma människor som flytt från krig och fattigdom?
Regeringen anser det var det enda rätta.
I maj gav migrationsminister Morgan Johansson RMV i uppdrag att ta fram ett system för medicinska bedömningar i stor skala.
"Jag bryr mig inte om vilka metoder som används. Bara att det blir så rättssäkert som möjligt", säger han i en intervju med HD–Sydsvenskan.
På fredagen håller verkets RMV:s ledning presskonferens för att förklara hur bedömningarna ska gå till.
"Det finns ingen metod som exakt kan bedöma en persons ålder", medger Elias Palm, metodansvarig på verket.
För den asylsökande har åldern extremt stor betydelse. Det finns flera rationella skäl för en 20-åring att påstå att hen bara är 17 år: Chansen att få asyl är större. Barn har rätt till skola och att bo på hem anpassade för barn. Och den som begår brott får lindrigare straff.
För att nå så hög precision som möjligt ska RMV använda två metoder: Magnetröntgen av knäleder och tandröntgen av visdomständer.
Tanken är att verket ska upphandla tjänsterna och sen låta sina egna läkare bedöma röntgenbilderna – för att skicka ett utlåtande till Migrationsverket: Hur stor är sannolikheten att personen X är över 18 år.
Enligt Elias Palm har man valt knäröntgen, eftersom den metoden ger en felmarginal till den asylsökandes fördel. Normalt växer en knäled ihop i åldern 22-28 år. Att det sker före 18 år är ytterst sällsynt.
Men: ingen metod är 100-procentig.
Den frågan som politikerna måste ställa sig är alltså: Hur stor osäkerhet kan samhället acceptera?
Eller om man så vill: Hur stor risk att ett barn blir utvisat på felaktiga grunder kan vi godta?
Barnläkarföreningen har tidigare rekommenderat sina medlemmar att inte utföra medicinska åldersbedömningar, eftersom osäkerheten är för stor. Därefter har några sådan i praktiken inte utförts i Sverige.
Men nu är det politiska trycket stort på att de ska komma igång. I fjor tog Sverige emot över 35 000 asylsökande som registrerades hos Migrationsverket som ensamkommande barn. Hittills i år är siffran 1 700. De flesta är pojkar från Afghanistan.
Från Migrationsverket har kommit signaler om att många har uppgett fel ålder.
I medierna har några fall uppmärksammat där vuxna registrerats som barn – med förödande följder. SVT:s Uppdrag granskning berättade om en 12-årig pojke som våldtagits av vuxna män på ett HVB-boende för barn. Och om en kvinna som utsattes för grova övergrepp av gärningsmän som fick lindriga påföljder, trots att de var vuxna.
Nu anser både regeringen och allianspartierna att Sverige snarast måste införa medicinska åldersbedömningar.
Sådana utförs i såväl Danmark, som Norge och Finland.
I ett system med reglerad invandring måste rättssäkerheten vara så hög som möjligt, resonerar Morgan Johansson.
Men han sticker inte under stol med att de medicinska åldersbedömningarna kan leda till att fler ensamkommande utvisas.
Läs alla artiklar om: Ålderstester av asylsökande
Gå till toppen