Nyheter

Så jobbar förskolan mot sexuella övergrepp

I höst ska alla förskolor i Malmö diskutera sexuella övergrepp i förskolan. Malmö och Stockholm har kommit längst i Sverige med sina planer för hur sexuella övergrepp kan förebyggas och hur man agerar när misstankarna uppkommer.

Öppna ytor så att personalen hela tiden kan ha ögonkontakt med varandra, är ett sätt att förebygga sexuella övergrepp på förskolan. Barbro Romero och Daniel Nyström har varit med att ta fram riktlinjerna för Malmös förskolor.Bild: Hussein El-alawi
Barbro Romero visar runt på Stångbönans förskola i Malmö, en av de sex förskolor hon är chef för. Dörren in till rummet där personalen byter blöjor på barnen, är genomskinlig. Dörrarna in till toaletterna likaså.
Lekutrymmena är uppdelade men ändå i ett öppet utrymme. Helst ska man undvika att anställda arbetar ensamma.
– Pedagogerna kan hela tiden ha ögonkontakt och se varandra, säger Barbro Romero.
I hallen har personalen gjort om en skohylla till ett litet bibliotek där föräldrarna kan låna hem böcker som problematiserar genus och familjekonstellationer.
Leksakerna är könsneutrala. Ett planerat inköp av en stor brandbil som skulle ha dominerat förskolans utemiljö, stoppades av Barbro Romero. Att tänka normkritiskt är en viktig del i arbetet för att förebygga sexuella övergrepp.
– Vi tänker strategiskt för att förhindra att något händer. Det är där det stora arbetet ligger, säger Barbro Romero.
Hon och förskolläraren Daniel Nyström är med i gruppen som i ett och ett halvt år har arbetat med att ta fram riktlinjer för hur sexuella övergrepp ska förebyggas och behandlas.
Det är den förebyggande biten som skiljer Malmös plan från andra kommuners. Här finns anvisningar kring rekrytering, trygghetsvandringar med barnen och information till föräldrar.
– Många kommuner jobbar utifrån sin krisplan, men det är den åtgärdande delen. Den förebyggande delen är den viktigaste, säger Daniel Nyström.
Förutom den rent fysiska miljön på förskolan, består det förebyggande arbetet till stor del av att göra barnen medvetna om sina kroppar och att de själva bestämmer över sin kropp.
Barnen behöver till exempel veta vad deras kroppsdelar heter, också snoppen, snippan och rumpan. De ska veta vilka kroppsdelar som är privata. Detta för att kunna sätta ord på sina upplevelser om det behövs. I materialet finns många tips om hur personalen kan gå till väga för att lära barnen det.
Dörren in till blöjbytarrummet, liksom dörrarna till toaletterna, är glasade och genomskinliga.Bild: Hussein El-alawi
Barnen ska stärkas i att säga nej om det händer något, och att våga prata med en vuxen. På det området kan förskolans arbete utvecklas, tror Daniel Nyström.
– Det går att jobba mer specifikt med att göra barnen medvetna om att de bestämmer över sin egen kropp, säger han.
Särskilt flickor kan behöva uppmuntras att säga nej. Där kommer genusmedvetenhet hos personalen in.
– Vi måste också tänka om vår föreställning att det är män som begår övergrepp, säger Barbro Romero.
I materialet finns också en tydlig matris för vem som ska göra vad om det uppstår en misstanke om att ett barn har blivit utsatt för sexuella övergrepp.
Under hösten ska Malmös alla förskolor få del av materialet. Chefer på alla nivåer ska få en genomgång, liksom all personal. Barbro Romero och Daniel Nyström hoppas att riktlinjerna ska bli en dörröppnare för diskussioner, både i personalgrupperna och med föräldrar.
– Det är många förskolor där det här inte alls diskuteras. Det behöver man göra, säger Barbro Romero.
Läs alla artiklar om: sexuella övergrepp förskola
Gå till toppen