Lund

Borgerliga politiker trodde på myter om lyxliv för avhoppade IS-krigare

Tre borgerliga partier begär att särskilda satsningar på jobb och bostäder för hemvändande jihadister stryks ur Lunds handlingsplan. Men något sådant har aldrig funnits i planen – påståendet är en tidningsanka som sprids bland annat av en rysk statlig propagandakanal.

Philip Sandberg (L) Inga-Kerstin Eriksson (C) och Christer Wallin (M) kräver att kommunen ska "skrota generösa stödprogram för hemvändande jihadister".Bild: Ingemar D Kristiansen
Efter att Sydsvenskan våren 2015 berättat om två unga Lundabor som misstänktes ha anslutit sig till IS begärde de fyra allianspartierna att kommunen skulle ta fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism.
Andra partier hakade snabbt på, och en handlingsplan togs fram. Planen slår bland annat fast att alla misstankar ska föras vidare till polisens underrättelsetjänst. "Om det misstänks brott hanteras detta av polisen enligt gällande regler och rutiner", står det i planen.
Den nya handlingsplanen fick stöd av alla partier förutom Vänsterpartiet, som tyckte att definitionen av "våldsbejakande extremism" var för luddig. Även Sverigedemokraterna var med på noterna, och planen klubbades av kommunstyrelsen den 3 februari 2016.
Läs mer:Oppositionen vill ha plan mot extremism
I veckan blev planen plötsligt en riksnyhet, när Anna Sjöstrand, Lunds samordnare mot våldsbejakande extremism, intervjuades i Morgonekot. Hon sade att avhoppare från IS som avtjänat sitt eventuella straff ska ha samma rätt till stöd som alla andra.
I samma radioinslag uttalade sig även kriminologen Christoffer Carlsson, som på uppdrag av Nationella samordnaren mot våldsbevakande extremism skrivit en rapport om hur samhället kan hjälpa avhoppare från extremistiska miljöer. Avhoppare kan exempelvis behöva hjälp med körkort, skuldsanering eller tak över huvudet, sade han.
Inslaget resulterade i en debatt där intervjuerna i Morgonekot sågs som bevis på att avhoppade jihadister nu får en gräddfil till arbete och bostäder. "Varför ska återvändande folkmördare få skuldsanering och bostäder?" undrade Gefle Dagblad i en ledare.
Efter några varv över Sverige flög tidningsankan vidare till stora världen.
"Lunds kommun i södra Sverige överväger nu att ge jihadistavhoppare incitament till återintegrering i samhället. De föreslagna förmånerna är bostadsbidrag, hjälp med återanställning och gratis körkort", skrev tidningen Daily Express i Storbritannien.
En annan brittisk tidning, The Sun, hävdade att Lunds kommun hade tagit fram en plan med bidrag till jihadister som en följd av Christoffer Carlssons rapport.
Den ryska statliga propagandakanalen RT hakade på och påstod att återvändande islamister i Lund kunde hoppas på gratis bostad och körkort samt skattelättnader. Efter publiceringarna på engelska spreds den felaktiga nyheten i veckan även i många andra länder.
Nu har den landat i Lund i form av en skrivelse till kommunstyrelsen med rubriken "Skrota generösa stödprogram för hemvändande jihadister".
Jihadisterna ska inte erbjudas ett "stödprogram med finansiering av körkort, bostad jobb och försörjning", står det i skrivelsen. Därför måste handlingsplanen för arbetet mot våldsbejakande extremism skrivas om, anser de tre politiker som står bakom skrivelsen.
"Samtliga delar som anspelar på särskilda satsningar på exempelvis jobb och bostäder för hemvändande jihadister" måste strykas i den nya versionen av handlingsplanen, menar undertecknarna.
I verkligheten står det dock ingenting om sådana särskilda satsningar i den befintliga handlingsplanen. Det borde politikerna som skickat skrivelsen veta, eftersom de representerar tre partier som stod bakom det ursprungliga förslaget till en handlingsplan.
Philip Sandberg (L), Inga-Kerstin Eriksson (C) och Christer Wallin (M), som skrivit under brevet, var dessutom själva med på kommunstyrelsemötet som godkände den slutgiltiga versionen av handlingsplanen den 3 februari 2016.
Ingen av de tre kan nu säga vad de vill stryka från handlingsplanen. Men planen måste ändå skrivas om, säger Philip Sandberg:
– Många flyktingar som kommer till Lund kan ha flytt från IS halshuggningar, våldtäkter och tortyr. Ska vi då se dem i ögonen och säga att deras förövare ska tas emot med en kram vid kommungränsen och få förtur till bostad och jobb?
Det står ju inget sådant i planen, vad är det du vill stryka?
– Det är tjänstemännen som ska föreslå hur det här ska förändras så att det blir tydligt.
Ni skriver att vissa delar ska strykas, då måste du väl kunna säga vad det är som ska bort?
– Nej, utan... Vi vill ha ett förslag från tjänstemännen som visar att det inte går att tolka på detta sättet.
Även Inga-Kerstin Eriksson menar att planen måste skrivas om så att den inte kan tolkas felaktigt.
– Det är problematiskt om den kan tolkas så att det ska bli en gräddfil för de här personerna.
Hon kan dock inte heller peka på något avsnitt i den nuvarande planen som skulle kunna tolkas så.
Enligt oppositionsrådet Christer Wallin har Moderaterna hela tiden tyckt att handlingsplanen är för svag och otydlig. Han vill minnas att det finns en reservation med det innehållet i kommunstyrelsens protokoll.
Det finns det också. Men inte från Moderaterna. Christer Wallins parti ställde sig helhjärtat bakom handlingsplanen som han nu kritiserar.
Läs mer:V: Nej till handlingsplan mot extremism
Den kommunstyrelseledamot som reserverade sig var Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson.
– Vi hade en lång diskussion om det i partiet. Planen uppfattades som för luddig.
Hanna Gunnarsson är förvånad över att C, L och M nu plötsligt kritiserar planen på oklara grunder.
– Det är lite konstigt att borgarna skriver en skrivelse om en sak som inte finns. Det finns ju ingen gräddfil för återvändande. Kommunen delar inte ut några bostäder till höger och vänster. Vi har ett arbete där socialtjänsten följer de lagar och riktlinjer som finns.
Läs alla artiklar om: Lunds handlingsplan mot extremism
Gå till toppen