Malmö

Gränspolisen tar hjälp av Malmö stad att hitta papperslösa barnfamiljer som ska utvisas

Malmö stad har gett gränspolisen adresser till ett trettiotal asylsökande som är efterlysta för att utvisas. En barnfamilj hittades under tisdagen.
– Detta är bara början, säger Leif Fransson, operativ chef för gränspolisen i region Syd.

Leif Fransson, operativ chef för gränspolisen i region Syd.Bild: Peter Frennesson
Gränspolisen skickade förra veckan en lista till Malmö stads fem socialnämnder med namn på ett par hundra personer som är efterlysta för att utvisas. Polisen har begärt att stadsområdena kontrollerar om personerna finns i socialregistret och att de i så fall skickar över deras hemadresser eller ”andra uppgifter om var personerna vistas – exempelvis telefonnummer, mailadress och adress till arbetsplats”.
Hittills har Malmös stadsområden fått ett trettiotal träffar i sina register, enligt uppgift till HD och Sydsvenskan. Det ska röra sig om nio familjer, några med små barn, som har sitt ursprung på Balkan.
Alla stadsområden har lämnat ut de begärda uppgifterna. Med den informationen kunde gränspolisen under tisdagen hitta en efterlyst familj från Bosnien bestående av två vuxna och två barn på tre respektive åtta år.
Gränspolisen hänvisar till att Utlänningslagens 17:e kapitel bryter socialnämndens normalt sett stränga sekretess. Där står att socialnämnden ”ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden” om till exempel Polismyndigheten begär det och de behövs för att ”verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning”.
Tidigare har gränspolisen fått kritik för att de tagit kontakt med både skolor och barnpsykiatrin i jakten på papperslösa barn som ska utvisas. Det har då i praktiken lett till att sådana platser fredats.
Men nu har gränspolisen krav på sig från regeringen att, som det står i regleringsbrevet, ”avsevärt öka andelen verkställda beslut”. Och då gäller andra spelregler, enligt Leif Fransson operativt ansvarig för gränspolisen i region Syd.
– Vi har ett tydligt uppdrag att prestera och hitta de människor som inte har rätt att vara här. Idag finns inga fredade zoner, säger han.
Malmö stad är den första kommunen i Sverige som fått en sådan här begäran från gränspolisen. Men metoden ska nu börja användas även i andra delar av region Syd, enligt Leif Fransson.
– Detta är bara början, säger han.
Gränspolisen har också rätt att begära ut uppgifter från kommunen om var papperslösa barn går i förskola eller skola – om uppgifterna behövs för att verkställa ett utvisningsbeslut.
– Vi har rätt att ställa relevanta frågor för att klara vårt uppdrag, säger Leif fransson.
– Det som är nytt i detta är egentligen bara att vi börjat använda verktygen i Utlänningslagen fullt ut.
Carina Opasiak, chef för Individ- och familjeomsorgen i Stadsområde Norr, säger att hennes avdelning lämnat ut en adress. Hon kan inte svara på om det rör sig om en person eller en hel familj.
– Våra jurister har gjort en juridisk bedömning, vi har att följa lagstiftningen. Egentligen är det därför vi gör det, säger hon.
Vad tycker du om att ni bidrar till att utvisa barnfamiljer?
– Alltså jag är tjänsteperson i Malmö stad. Jag jobbar på en myndighet och i det uppdraget ingår att följa lagstiftningen. Jag väljer att inte lägga några värderingar i det, säger hon.
Rikard Vroland, avdelningschef för Individ- och familjeomsorgen i Innerstaden, är inne på samma spår.
– I vår roll måste vi följa lagstiftning som finns. Det är inte vår uppgift att ha synpunkter på polisens myndighetsutövning. Så enkelt är det egentligen, säger han.
Hur tror du att detta påverkar utsatta och papperslösa familjers förtroende för er?
– Så länge vi agerar enlighet med lagstiftningen så kan vi så att säga inte ta det i beaktande.
Läs alla artiklar om: Gränspolisen tar hjälp av Malmö stad
Gå till toppen