Skåne

Kommunerna ska rusta för krig – men de vet inte hur

Regeringen ställer orimliga krav på att Sveriges kommuner ska skydda invånarna i händelse av krig. Det hävdar flera kommunala säkerhetsexperter. "Det här kostar pengar som inte finns", säger Jonas Hult i Malmö. "Vi vet inte vad staten vill att vi ska göra", säger Håkan Nilsson i Landskrona.

För ett år sedan beslöt regeringen att Sverige åter ska få ett civilt försvar. Den totalförsvarsplanering som gjordes under kalla kriget ska väckas till liv.
Så här såg det ut innan betongbunkern i Sankt Jörgens park i Lund täpptes igen för gott. Nu förbjuds kommunerna att avveckla liknande anläggningar som kan komma i bruk i händelse av krig.Bild: Johan Bävman
Häromdagen fick säkerhetscheferna i landets kommuner brev från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med krav på ökad krigsberedskap.
"Det ställer höga krav på... operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter", heter det i rundskrivelsen.
Därutöver ställer MSB specifika krav:
• Kommunerna ska öka säkerhetsskyddet.
• De ska delta i försvarets krigsövningar.
• De ska vara med på olika försvarskurser.
• De ska medverka till att skyddsrummen blir fler.
• Kommunerna får inte längre avveckla ledningscentraler i bergrum och andra civila krigsanläggningar.
– Vi avråder från en sådan avveckling. De anläggningar för civilt försvar som finns kvar i kommunerna var en del av totalförsvaret fram till 90-talet. Det kan vara fungerande anläggningar som vi får bruk för framöver, säger Svante Werger, informationschef på MSB.
Enligt honom är rundskrivelsen ett sätt att förbereda Sveriges kommuner för en framtida krigssituation.
– Ingen pekar på att krig är sannolikt, men vi har regeringens uppdrag att planera för det, säger Werger.
"Att stärka krigsberedskapen kostar pengar. De pengarna har inte kommunerna", säger Jonas Hult, säkerhetschef Malmö, som vill veta hur regeringen vill att kommunerna ska rusta för krig.Bild: Lars Brundin
De säkerhetsansvariga i Sveriges kommuner ser statens ökade krav som orealistiska. Den diskussion som hittills förts om höjd krigsberedskap kretsar helt kring militärt försvar.
– Det är olyckligt att kommunerna lämnats i sticket. Det är min personliga åsikt. Du får samma svar om du frågar mina kolleger i Stockholm, Göteborg, Eslöv eller Vellinge, säger Jonas Hult, säkerhetsansvarig i Malmö kommun.
Enligt honom ligger kommunerna hopplöst efter försvaret i förberedelserna. Det finns ingen planering för hur kommunerna ska ordna skyddsmasker, vaccin, bensin eller skyddsrum om det säkerhetspolitiska läget förvärras.
För några år sedan avvecklades betongbunkern Hanna vid Kulladalsskolan i Malmö. Den byggdes 1952-53 för att hysa Malmö stads ledning om kalla kriget utvecklades till krig. I våras såldes den underjordiska försvarsanläggningen Hugo utanför Ängelholm. I Lund har en ledningscentral från 1957 murats igen vid Sankt Jörgens park.
Den typen av avvecklingar omöjliggörs nu av en allt mer aggressiv attityd i Moskva.
I kommunerna undrar de ansvariga hur de ska ha råd med en ökad krigsberedskap.
– Det här har legat för fäfot i tio år. Det krävs att regeringen i ett nationellt beslut pekar ut vår uppgift. Vi väntar dessutom på besked om statlig ersättning, säger Jonas Hult.
"Vi har demonterat krigshotet eftersom det inte funnits något krigshot. Nu ska det dammas av igen. Men vi vet inte vad staten vill att vi ska göra", säger Håkan Nilsson, Landskronas säkerhetschef.Bild: Emil Langvad
Håkan Nilsson, säkerhetssamordnare i Landskrona, är inne på samma spår:
– Det behövs riktlinjer. Vi kan inte springa efter eget huvud. Vi har demonterat krisberedskapen. Nu ska den dammas av igen.
– Men vi är osäkra på vår roll. Vi vet inte vad staten vill att vi ska göra, säger Nilsson.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen