Aktuella frågor

Debattinlägg: "En realistisk klimatomställning kräver en flygskatt."

Att minska utsläppen från flyget är en stor utmaning. Det är en växande källa till klimatförändringarna och möjligheterna att använda alternativ teknik är begränsade, skriver forskarna Eric Brandstedt och Henrik Thorén.

Det är självklart att bilister betalar miljöskatt. Lika självklart bör det vara att de som flyger bär sina miljökostnader, skriver Eric Brandstedt och Henrik Thorén.
Enligt en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Naturskyddsföreningen är 70 procent av Sveriges befolkning positiv till en flygskatt. Men många politiker, liksom företrädare för näringslivet, är skeptiska till en sådan skatt.
Karin Johansson, vd för Svensk Handel, och Eva Östling, vd för Visita, bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen, skriver att det vore bättre att satsa på teknikutveckling samt invänta en global överenskommelse (Aktuella frågor 14/12).
Deras misstro är osaklig och riskerar att urholka den beslutsamhet som uttrycktes på det internationella klimatmötet i Marrakech i november och som måste vårdas efter 2016 års politiska omvälvningar då Storbritannien beslöt att lämna EU och Donald Trump blev vald till USA:s president.
Regeringen föreslår en flygskatt från och med 2018 för att minska klimatpåverkan. Förslaget presenterades av den statliga flygskatteutredningen och är en skatt på inrikesflyg på mellan 80 och 430 kronor beroende på det avstånd passagerarna flyger. Enligt utredarna kan en sådan skatt inbringa uppemot 1,8 miljarder kronor per år till statskassan.
Andra resultat är att antalet resenärer från svenska flygplatser förväntas minska med mellan 450 000 och 600 000 personer per år och att utsläppen förväntas minska med 80 000 till 200 000 ton koldioxidekvivalenter per år.
Det internationella flyget står för 2–3 procent av de totala växthusgasutsläppen. Andelen växer snabbt: mellan 1990 och 2012 med 76,1 procent, och 2050 kan den utgöra uppemot 22 procent av de totala utsläppen, enligt en ny rapport från Europaparlamentet. Om flygindustrin vore ett land så skulle den ligga på topp-tio-listan över de största utsläppsnationerna, på ungefär samma plats som Tyskland.
Att minska utsläppen från flyget är en stor utmaning. Det är en växande källa till klimatförändringarna och möjligheterna att använda alternativ teknik är begränsade.
En del anser att utsläppen kan minska genom att flyget görs effektivare och därigenom drar mindre bränsle. Men eftersom bränslet är flygbolagens största utgift har det till stor del redan skett.
Ett annat förslag är att det måste gå att utveckla ett hållbart alternativ till jetbränsle. Men det finns redan biobränsle som alternativ till flygfotogen och flygbensin. Hittills har cirka 2 500 flygningar världen över skett med sådant alternativt bränsle. De går också att tanka på Oslo flygplats. Men att utveckla biobränsle till ett konkurrenskraftigt alternativ till traditionella bränslen är en avlägsen möjlighet. Det kräver nya metoder, stora åkrar där man kan odla grödor som kan förvandlas till biobränsle och medför omfattande omställningskostnader. I många fall måste till exempel flygplanen bytas ut.
Även om det är önskvärt att minska klimatutsläppen på ett sätt som också ger andra fördelar eller medför en besparing, till exempel effektiviseringar och teknikutveckling, är alltså sådana möjligheter begränsade när det gäller flyget. För en realistisk klimatomställning krävs alternativa lösningar. Just därför har FN:s organisation för civilflyg, ICAO, antagit ett program för att klimatkompensera internationellt flyg med målet att förhindra utsläppsökningar efter år 2020. Men ICAO:s program är frivilligt och någon annan överenskommelse för internationellt flygs klimatpåverkan finns inte.
Flygbolagen förväntas självmant kompensera sina utsläpp, till exempel genom trädplantering. Men det behöver planteras väldigt många träd, eftersom antalet flygningar enligt alla tillgängliga prognoser kommer att öka kraftigt, och möjligheterna till teknikutveckling är som sagt begränsade.
Men det finns ytterligare ett alternativ: minskad efterfrågan. Det kräver inte ny teknik och kan omedelbart bli verklighet genom en flygskatt. En önskvärd effekt är att fler resenärer väljer andra transportmedel. Avgörande för en sådan utveckling är att det finns alternativ till flyget, en fungerande infrastruktur som gör det möjligt att välja bort att flyga även om man bor på landsbygden.
En realistisk klimatomställning kräver en flygskatt. Det finns dessutom ett mer principiellt argument för en flygskatt. Många människor är idag överens om att kostnader förknippade med olika aktiviteter bör betalas av dem som utför eller nyttjar dem snarare än att läggas på en oskyldig tredje part.
Det är självklart att bilister betalar miljöskatt. Lika självklart bör det vara att de som flyger bär sina miljökostnader.

Eric Brandstedt

Henrik Thorén

Eric Brandstedt är forskare i filosofi vid Lunds universitet och London School of Economics.
Henrik Thorén är forskare i filosofi och hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.
Läs mer:Flera andra länder har testat flygskatt, men valt att ta bort den
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen