Nord & Francke

Tears dry on their own

Amy, 2007.
Ni vet det där citatet av John Donne.
Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet.
Asif Kapadias dokumentär, (visas på SVT Play till och med 24 januari) är en smärtsam påminnelse om vad som händer med människor som lämnas att flyta runt utan livboj i sikte. Här finns också en massa scener och klipp som påminner oss om Amys sprakande talang och oerhörda musikalitet, hennes röst, hennes texter. Hennes karaktäristiska, svincoola stil. Men det är människoödet som fastnar.
Foto: AP Photo/Joel Ryan.
Somliga vinklar Amy Winehouses undergång på de smattrande kamerorna, vad kändiskapets inkapslade utsatthet gör med en människa. Naturligtvis var de paparazzis som följde henne i hasorna ett problem. Visst bidrog pressen på hur en kvinna som ska sitta i soffor och vara på skivomslag förväntas se ut till hennes ätstörningar. Och visst levde hon självförbrännande. Hon gjorde destruktiva val.
Men värst av allt var ändå avsaknaden av människor som på djupet brydde sig, tänker jag när jag ser dokumentären. Den bygger på ungefär hundra intervjuer med personer som befann sig i Amy Winehouses närhet. Som Maken Blake Fielder-Civil, han introducerade heroin för henne. Som pappan Mitch Winehouse. Han pushade henne framåt, förblindad av framgången, vad det verkar. Och så mamman Janis Winehouse.
En av de mest hjärtskärande sekvenserna är när hon berättar om dotterns bulimi. Det är en kort passage i dokumentären, men också central. Janis Winehouse säger:
När hon var ungefär femton år sa hon: ”Jag har en jättebra bantningsmetod, jag äter vad jag vill ha, och sedan kräks jag upp det.” Jag funderade inte så mycket på det. Jag trodde det skulle gå över. Sedan berättade hon för Mitch. Han sköt det också ifrån sig, tog det inte på allvar.
Paus. Sedan säger hon:
Det var bulimi. Och det går inte bara över.
Nej, Janis. Bulimi går inte bara över. Det är så bottenlöst sorgligt. Först efter Amy Winehouse död var det som att mamman förstod att bulimi är en farlig sjukdom, ibland med dödlig utgång.
Amy Winehouse var alltså 15 år när hon berättade om sin sjukdom. Men ingen brydde sig.
I slutet av dokumentären konstaterar en läkare att det troligtvis var kombinationen av ätstörningar och alkohol som gjorde att hjärtat stannade den där dagen i juli 2011.
Foto: SVT.
Åh, Amy. Om någon bara inte hade tänkt att det skulle gå över.
Nord & Francke på Instagram!
Här finns vi på Facebook!
Vår podd är här!
Gå till toppen