Skåne

Olle Lönnaeus: Mörka orosmoln över svensk politik 2017

Svenska politiker tvingas 2017 orientera i osäkerhetens landskap.
Sällan har det varit så ovisst hur omvärlden ska påverka Sverige.
Driver Donald Trump igenom det protektionistiska projekt han lovat? Går Storbritannien mot Brexit? Är även Frankrike och Nederländerna på väg ut ur EU? Det påverkar förutsättningarna för svensk ekonomisk poltik.
Växer hotet från Ryssland? Det styr vår säkerhetspolitik.
Fortsätter kriget i Syrien och kan EU enas om en gemensam asylpoltik? Det avgör hur svenska politiker kan hantera flyktingkrisen.
Med dessa orosmoln hängande över huvudet ska nio partiledare från åtta partier under 2017 profilera sig maximalt för att skaffa sig bästa möjliga utgångsläge inför valåret 2018.
Här är deras utmaningar:
Stefan LöfvenBild: Pontus Lundahl/TT

Statsministern: Stefan Löfven (S)

Löfven har haft två tuffa år. På regeringskris 2014 följde flyktingkris 2015 som fick statsministern att överge retoriken om att "Europa inte bygger murar".
I april håller Socialdemokraterna kongress i Göteborg. Där möter Löfven krav från partikamrater, inte minst från Skåne, om att snabbt återgå till en generös asylpolitik.
Ett sådant vallöfte vill han absolut inte avge. Enligt Löfven kan Sverige inte införa en frikostigare flyktingpolitik än resten av EU. Och något gemensamt asylsystem är inte troligt – även om EU:s stats- och regeringschefer satt det som mål.
Under det rödgröna styret har Sveriges arbetslöshet sjunkit. Det beror på en kraftig högkonjunktur. Löfvens jobbpolitik är ingen succé. Av 85 000 utlovade jobb- och utbildningsplatser åt unga har det blivit 4 000. Och när de flyktingar som nu får uppehållstillstånd räknas in i statistiken lär arbetslösheten åter stiga.
I opinionen går det trögt för Löfven. Enligt Sifo skulle S få 27,6 procent om det vore val i dag; sämre än det usla valresultatet för två år sen.
I senaste mätningen (Inizio) om förtroende för partiledarna fick Löfven 31 procent, långt under Fredrik Reinfeldts sämsta resultat som statsminister.
Anna Kinberg BatraBild: Jonas Ekströmer/TT

Utmanaren: Anna Kinberg Batra (M)

Moderatledaren vill leda Alliansen mot valseger 2018. Frågan är om det finns någon allians.
I sin iver att locka tillbaka väljare från SD har Kinberg Batra och hennes ny-nya moderater i höst gjort allt för att såga Alliansens skapare: Fredrik Reinfeldt.
"Öppna era hjärtan" var en usel politik, lyder M-mantrat. Kinberg Batra vill skärpa migrationspolitiken ytterligare och permanenta den tillfälliga asyllagen. Hårdare nypor krävs i integrationen. Sänkta bidrag ska få fler att jobba.
När Kinberg Batra attackerar Löfven handlar det ofta om att regeringen varit senfärdig med besked. Om gränskontroller. Om poliskrisen. Om hårdare straff. Om mer pengar till försvaret.
Men Kinberg Batras flirt med SD-väljarna har inte lönat sig. I Sifos decembermätning backade M till 22,2 procent. Bara 27 procent av väljarna har, enligt Inizio, förtroende för partiledaren.
Vilken slutsats drar hon av det? Från moderata gräsrötter kommer krav på att öppna för samarbete med SD.
Annie LööfBild: Henrik Montgomery/TT

Rivalen: Annie Lööf (C)

Centern är det enda partiet som fått ett tydligt lyft i opinionen det gångna året: 9,1 procent hos Sifo.
Och i Inizios förtroendeliga hamnar Annie Lööf i topp före både Löfven och Kinberg Batra: 35 procent av väljarna har stort förtroende för Centerledaren.
Annie Lööf har lyckats profilera sig som alliansens gröna samvete. En grön skatteväxling står högt på agendan: Sänkta skatter på företagande och arbete – höjda skatter på det som förstör miljon.
I flyktingpolitiken står Centern mot resten av Alliansen. Annie Lööf vill snabbt återgå till generösa regler. Det lär skapa slitningar.
Samtidigt håller Lööf på att bredda sin politik. Förr profilerade sig Centern på företagande, landsbygd och miljö. Nu talar Annie Lööf ofta om brott och straff och säkerhetspolitik. I sitt jultal krävde hon kraftigt höjda anslag till försvaret.
Fortsätter Centerns uppgång 2017 kan Annie Lööf utmana Kinberg Batra i jakten på statsministerposten.
Jan BjörklundBild: Jessica Gow/TT

Upprustaren: Jan Björklund (L)

När höstens Pisa-mätning visade på ett positivt trendbrott för den svenska skolan tog Jan Björklund snabbt åt sig äran. Det var ju hans skolreformer som bäddade för vändningen.
Efter att ha rustat skolan vill Björklund gå vidare med polisen och försvaret.
Det var Liberalerna som först larmade om poliskrisen. Det var Björklund som tidigast varnade för hotet från Vladimir Putins Ryssland. Det är också han som ihärdigast driver kravet på att Sverige ska gå med i Nato.
I augusti utmanades major Björklund om partiledarposten av Birgitta Ohlsson, som lyftes fram av partiets socialliberala falang. Men han red ut stormen och sitter nu ohotad.
I opinionen ligger Liberalerna stilla: 6,0 procent för partiet hos Sifo. 23 procents förtroende för Björklund hos Inizio.
Med Jan Björklund som ledare kommer Liberalerna att göra sitt bästa för att hålla ihop Alliansen inför valrörelsen.
Ebba Busch ThorBild: Lars Pehrson/SvD/TT

Lindanserskan: Ebba Busch Thor (KD)

Efter 20 månader balanserar Ebba Busch Thor på slak lina. Någon "Ebba-effekt" har Kristdemokraternas unga ledare – fyller trettio i februari – inte skapat.
I Almedalen i somras lanserade hon ordet "värderingskris". Exakt vad hon menade förblev oklart. Men den där krisen skulle i alla fall lösas med en "värderingsrevansch".
Frågan är vilka värderingar KD ska locka väljare med.
Partiets gamla abort- och homomotstånd är utdaterat för länge sen. Ebba Busch Thor har varvat "hårda" utspel som skärpta straff och att sätta in Jas-plan mot IS i Syrien med "mjuka" förslag som satsningar på äldreomsorg och enklare familjeåterförening för flyktingar.
Väljarna är inte imponerade. KD ligger under riksdagsspärren i de flesta mätningar; 3,6 procent hos Sifo. 20 procent har förtroende för Ebba Busch Thor.
KD är Alliansens svaga kort. Och frågan är om partiet kan räkna med moderata stödröster i nästa val.
Språkrören Isabella Lövin och Gustav Fridolin. på MP:s kriskongress i våras.Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Krisrören: Isabella Lövin och Gustav Fridolin (MP)

Miljöpartiet har haft en djävulsk regeringstid. Gång på gång överkört av Socialdemokraterna i hjärtefrågor, från flyktingpolitik till försäljningen av Vattenfalls tyska brunkol.
I april fick miljöministern Mehmet Kaplan avgå efter kontakter med turkiska ultranationalister och islamister. Strax därpå avslöjades att partistyrelsekandidaten Yasri Khan vägrade skaka hand med kvinnor.
Och i maj petades språkröret och vice statsministern Åsa Romson av valberedningen, som i stället lyfte fram Isabella Lövin.
Motgångarna speglas i opinionen: 5,2 procent hos Sifo. 20 och 17 procent i förtroende för Lövin respektive Fridolin.
Under 2017 får miljöpartisterna kämpa för att få Stefan Löfven att lätta på flyktingpolitiken. Ska MP lyfta krävs att språkrören visar att de står upp för gröna värderingar. Men det var ingen bra avslutning på 2016 när miljminister Karolina Skog tvingades meddela att vindkraftparken i Hanöbukten inte byggs – eftersom försvarsmaktens intressen väger tyngre.
Jonas SjöstedtBild: Fredrik Sandberg/TT

Vinstjägaren: Jonas Sjöstedt (V)

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt hoppas casha in på "vinst i välfärd". Under våren väntas han ligga på Stefan Löfven för att utredaren Ilmar Reeaplus förslag om ett vinsttak – helst i vässad version – läggs fram i riksdagen.
På S-kongressen i april ställs saken på sin spets. Många S-ombud, inte minst från Skåne, vill detsamma som Sjöstedt.
Löfven och hans regering är inte lika pigg på att strypa vinsterna i skol- och vårdföretagen. Dessutom säger Allianspartierna och SD blankt nej till vinsttak. Ett sätt för Löfven att krångla sig ur knipan kan bli att lägga fram Reepalus förslag i riksdagen – fullt medveten om att han går på pumpen.
Vänsterpartiet går hyggligt i opinionen, 8,4 procent hos Sifo. 29 procent i förtroende för Sjöstedt.
Men ett nederlag i vinstfrågan kan leda till ras. Sjöstedts chanser att komma med i nästa regering får anses obefintliga.
Jimmie ÅkessonBild: Rickard Nilsson/TT

Nationalisten: Jimmie Åkesson (SD)

SD-ledaren Jimmie Åkesson vill gärna sprida bilden att hans parti är det enda i verklig opposition. Att SD rent av utgör ett tredje block i politiken.
Samtidigt har Åkesson i praktisk politik – skatter och arbetsrätt – placerat sig allt tydligare till höger. Efter Moderaternas skärpning av flyktingpolitiken står SD närmare även där.
Och själv har Åkesson under hösten sagt att han vill stödja en Kinberg Batra-regering med framförallt M och KD.
Men SD är ett parti med rötter i nazismen. Gång på gång avslöjas företrädare med rasistiska åsikter. I höstas var det "finansministerkandidaten" Oscar Sjöstedts osmakliga judehistorier och förundersökningen om misshandel i krogkön mot riksdagsmannen Kent Ekeroth.
I opinionen har SD:s uppgång brutits: 15,2 procent hos Sifo. 31 procents förtroende för Åkesson.
Både Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven har regerat Sverige med passivt stöd av SD. Frågan är om Anna Kinberg Batra är beredd att bygga en regering på aktivt stöd av Jimmie Åkesson.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen