Malmö

Hermodsdal efter skjutningen: Barn får inte leka fritt, unga tar bilen till närbutiken och äldre vågar inte ta sig ut

Det har börjat skymma när Mirjana Tarbuk kommer ut från Icabutiken på Hermodsdal med lotter i handen.
– Jag fick hämta dem till min granne. Hon vågar inte gå ut längre. Vad är det för liv? Ska vi ha det så här?

Många känner sig oroliga och osäkra efter det sista mordet på en cykelbana bakom Ica på Hermodsdal.Bild: Patrick Persson
Hon stannar upp och orden rinner ur henne, som om hon tänkt på det hela dagen.
– Folk går inte ut längre. Och de som måste gå ut, kanske för att jobba natt eller skift, tittar först i fönstret så att det inte står någon där. Folk vågar inte gå ner i tvättstugan. De undrar vem står rummet intill? Eller utanför? Vem är nästa offer? säger Mirjana Tarbuk.
Läs mer:22-årig man anhållen efter dödsskjutningen på Hermodsdal
Mirjana Tarbuk.Bild: Patrick Persson
Det är dagen efter att en ung man sköts ihjäl på Hermodsdal. På cykelbanan där offret hittades passerar få, men in och ut ur områdets Icabutik strömmar människor som vanligt. Eller inte riktigt som vanligt. Mirjana Tarbuk gör visserligen ärende åt sin äldre granne, men själv känner hon sig inte heller trygg.
– Folk är rädda. Det känns som om någon skjuter någonstans varje natt. Man vet bara inte var. Det är 2017 nu. Hur länge ska vi ha det så här? Ska vi ha det fortfarande 2025?
Louise Aamodt.Bild: Patrick Persson
Louise Aamodt kliver ur sin bil på väg in för att köpa kvällsmat. Hon bor bara på andra sidan gatan, men tar ändå alltid bilen till affären.
– Här är läskigt. Vi hade ett mord på vår gata för några månader sedan. Min sambo var hemma. Vi har faktiskt bestämt oss för att flytta.
Läs mer:Polisen: Ingen ny serieskytt som härjar i Malmö
Vart vet hon inte. Men lägenheten är uppsagd till februari.
– Man vill inte bo här. Och det känns inte som vi kan förändra något.
Jan Andersson.Bild: Patrick Persson
På tisdagskvällen satt Jan Andersson på sin balkongen och hörde skotten. Han förstår rädslan, men själv känner han sig inte otrygg. Han har bott i Hermodsdal sedan 1973 och säger att han är mer rädd för att någon ska smälla en bomb i ett köpcentrum fyllt med människor.
Bratislava Osman och James Johannesson.Bild: Patrick Persson
James Johannesson och Bratislava Osman som har tagit en promenad till Hermodsdal från Söderkulla är inne på samma spår och säger att de har börjat vänja sig vid skjutningarna i Malmö. Men när de får höra om det senaste mordet blir de eftertänksamma.
– Jag tänker på hans mamma. Det gör mig jätteont, säger Bratislava Osman.
Inte många passerade på onsdagskvällen cykelbanan där offret hittades.Bild: Patrick Persson
En kvinna stannar i entrén och tittar över axeln innan hon går ut från butiken. Hon säger att hon undviker killar som står i folksamling och att hon springer till och från affären.
– Jag vågar inte gå. Och min son får inte leka ute på gården längre. Han var nära ett ställe där det hände ett mord för en tid sedan. Om inte jag kallat hem honom för att vi skulle haft gäster hade han varit på platsen, säger hon.
– Vi har bott här i sju år och det blir bara värre och värre. Vi överväger att flytta. Men vart? Det är inte bara här det händer.
Vad säger din son?
– Han reagarar starkt. Han är sex och ett halvt år och frågar när han ska gå ut: Kommer de att skjuta mig nu? Jag förklarar och förklarar att det är fel som de håller på – att det inte är normalt att det ska vara så här. Men det är svårt för honom att förstå.
Läs mer:Lagen måste vara tuff. Tuffare än gängen.
Läs alla artiklar om: Mordet på Docentgatan 2017
Gå till toppen