Kultur

Behaglig busstur på bio

Adam Driver som busschaufför i "Paterson".Bild: Mary Cybulsky

Paterson

BIO. DRAMA. USA, 2016. Regi: Jim Jarmusch. Med: Adam Driver, Golshifteh Farahani, Chasten Harmon, William Jackson Harper. Åldersgräns: 15 år. Längd: 1.58.
Alfred Hitchcock kritiserade en gång vardagsrealistiska filmer med att de som precis diskat undan hemma i köket inte vill gå på bio och se andra människor diska. Därför kan det vara på sin plats att varna särskilt yrkesverksamma i kollektivtrafiken för Jim Jarmuschs "Paterson", som skildrar en monoton arbetsvecka i en busschaufförs liv.
Vår vardagshjälte heter Paterson och han råkar köra stadsbuss i just Paterson, en amerikansk stad i New Jersey av ungefär Helsingborgs storlek. Varje dag är den andra lik: han går upp före sin fru, traskar till jobbet med sin lunchlåda och åker sin vanliga rutt. Varje kväll rastar han bulldoggen och stannar till för en öl på den lokala puben. Jim Jarmusch gillar att placera tystlåtna, närmast nollställda män i centrum. "Star wars"-stjärnan Adam Driver (ett passande efternamn i sammanhanget) är med sin trumpna och lite skeva framtoning perfekt för rollen.
Låter det tråkigt? Det är det inte alls. Som alltid med Jarmusch, en av amerikansk films verkliga särlingar, finns det en underfundigt komisk blick på vardagens små dramer – och en nostalgisk ton som visserligen kan kännas lite sökt, men som också skapar en säregen atmosfär; Paterson har inte ens en mobiltelefon och tycks ha stigit rakt ur en femtiotalsfilm.
Busschauffören har också ett starkt inre liv då han i sin anteckningsbok ständigt plitar ner dikter i samma anda som stadens berömde son, poeten William Carlos Williams (1883–1963). Och om Paterson är en drömmare och trygghetsnarkoman är hans fru Laura (Golshifteh Farahani) motsatsen, en extrovert handlingsmänniska vars vecka sjuder av aktiviteter.
Kontrasten mellan dem leder inte till bråk, tvärtom är så gott som alla i filmen godhjärtade, vänliga och hyfsat tillfreds med tillvaron. Eftersom vi är så vana att se amerikanska filmer som drivs framåt av starka konflikter och våld blir "Paterson" närmast en exotisk upplevelse, en meditativ och melankolisk hyllning till livet som lunkar på. En mycket behaglig busstur på bio.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 6 januari
Gå till toppen