Svedala

Att ha eller inte ha konstgräsplan – det är frågan

Konstgräsplaner är en riktig miljöbov på grund av det gummigranulat som sprids ut på planerna, visar nya studier. På Aggarpsvallen finns två konstgräsplaner, och kommunen planerar att bygga åtminstone en till. Men de borde överväga alternativ, menar Thomas Ter-Boch, styrelseledamot i Svedala IF.

Thomas Ter-Borch, styrelseledamot i Svedala IF. Under det tunna snölagret gömmer sig konstgräsplanen. Det gummigranulat som håller uppe grässtråna av plast är en riktig miljöbov, särskilt när snön skottas undan och smälter.Bild: Lars Brundin
– Visst är det så att de här gummiplopparna sprids på olika sätt. Och vi ligger ju precis intill Segeå, det är bara en cykelväg emellan, säger Thomas Ter-Boch.
Han betonar att det är Svedala kommun som äger och underhåller Svedala IF:s två konstgräsplaner, och inte föreningen.
– Vi var väldigt glada när vi fick de här nya moderna planerna för några år sedan. Miljöaspekten har vi aldrig diskuterat i klubben, säger han.
Vid Aggarpsvallen byggs ny en ny skola som ska stå klar 2018. I samband med detta ska det också anläggas två nya fotbollsplaner. Åtminstone en kommer att bli konstgräs.
– För fotbollens skull hoppas jag att vi får en plan med naturgräs. När man åker runt på cuper och sådant spelar ungarna nästan bara på konstgräs, på gott och ont, säger Thomas Ter-Boch.
De små gummibitarna kan aldrig riktigt brytas ner av naturen, utan sönderdelas bara i mindre och mindre bitar, och tas förr eller senare upp av djuren som lever i havet.Bild: Lars Brundin
Svenska miljöinstitutet IVL har under 2016 på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt källor till och spridningsvägar för mikroplaster i vatten. Kartläggningen visar att den största källan utgörs av däckslitage från trafiken. Men på andra plats kommer konstgräsplaner för fotboll. IVL beräknar att 4800 ton mikroplast släpps ut i naturen från konstgräsplaner årligen, och det försvinner cirka 3-5 ton gummigranulat från en vanlig konstgräsplan varje år.
– De flesta blir nog inte förvånande över att biltrafiken ligger högst när det kommer till de här utsläppen. Men att konstgräsplaner hamnar på andra plats, det är det nog inte så många som vet, säger Jonas Johansson, samordnare på Höje å vattenråd, som nyligen skickat ut en skrivelse till bland andra Svedala kommun för att uppmärksamma problemet som konstgräsplaner innebär för vattendrag.
– Alla som har barn som tränat fotboll på de här planerna vet ju hur lätt gummigranulat sprids iväg. När man till exempel snöröjer planerna följer också plasten med och hamnar till slut i dagvattnet, fortsätter Jonas Johansson.
"Problemet" är att konstgräsplanerna har så många fördelar. Thomas Ter-Boch nämner ett par stycken: Säsongen blir längre, konstgräset klarar regn mycket bättre och förutom att de ibland behöver fyllas på med gummigranulat, så är de i princip underhållsfria, vilket i sin tur gör dem billigare än vanliga gräsplaner. Den enda egentliga nackdelen förutom miljöaspekten, är att planerna är mer "stumma", vilket gör att spelare får mer skador på benhinnor och hälsenor. Men kostnaden är nog avgörande, tror Thomas Ter-Boch.
Det är svårt att tro, men från endast en konstgräsplan försvinner 3-5 ton gummigranulat varje år. Från Svedala IF:s två konstgräsplaner kan alltså upp till tio ton plast försvinna ut i miljön varje år.Bild: Lars Brundin
3-5 ton försvinner varje år från en vanlig konstgräsplan – är det försvarbart att fortsätta med det?
– Jag tycker att man borde satsa på alternativ. Med tanke på hur fort utvecklingen gått borde man kunna hitta alternativ. Det finns till exempel hybridplaner med både konstgräs och naturgräs. Men för kommunen blir det en fråga om pengar eftersom även hybridplaner måste klippas, säger Thomas Ter-Boch.
Jonas Johansson tycker i grunden att det är bra att det satsas på idrottsanläggningar för barn och unga.
– Konstgräsplaner har ju varit en fullkomlig revolution på våra breddgrader. Men det måste gå att lösa detta genom ett miljövänligt alternativ, säger han.

Tillägg

Granulatanvändningen på konstgräsplaner varierar mycket över landet beroende på snöröjning, uppvärmning och typ av plan, men IVL uppger att ett realistiskt Sverigesnitt är två-tre ton granulat per år för en elvamannaplan, enligt Svenska fotbollförbundet.
IVl uppger också i ett uttalande efter att ovan citerade studie publicerades att spridningen av mikroplast kan variera stort från plan till plan beroende hur mycket man lägger på. Här kan det röra sig om allt mellan tio ton per år till mindre än ett ton för elvamannaplaner där det spelas tävlingsmatcher.
Läs mer här.
Gå till toppen