Heidi Avellan

Heidi Avellan: Också medierna måste ta nättroll på allvar.

Tomtar på loftet och troll i tidningen? Bevare oss väl. Desinformation och propaganda är starka vapen. Det konstaterade också statsminister Stefan Löfven (S) på DN Debatt (8/1) inför sitt tal under den årliga säkerhetskonferensen i Sälen:
”Nyligen har amerikanska myndigheter rapporterat att de har belägg för att det senaste presidentvalet otillbörligt påverkats av operationer som styrts från Ryssland. Även Sverige kan bli föremål för sådana påverkansförsök.”
En färsk studie från Utrikespolitiska institutet visar att rysk desinformation och falska nyheter ökar. Ryssland har på olika sätt intervenerat för att försöka påverka beslutsfattande i Sverige, i synnerhet när det handlar om Nato, säger Martin Kragh, Rysslandsexpert och seniorforskare vid UI till DN.
Syftet med studien är att dokumentera om och hur Ryssland med aktiva åtgärder – förfalskningar, desinformation, falska nyheter, militära hot och agenter – illegitimt försökt påverka opinionsbildning eller beslutsfattande.
Så som ryska hackare enligt underrättelsetjänsten i USA ska ha försökt påverka presidentvalet: angreppet beordrades av Vladimir Putin för att hjälpa Donald Trump att besegra Hillary Clinton.
Enligt Säpo bedriver Ryssland ett psykologiskt krig mot Sverige. Syftet är att urholka förtroendet för politiker och påverka demokratiska beslut. Påverkan kan ske genom stöd till ytterlighetsrörelser, informationsoperationer och desinformationskampanjer, enligt Säpo.
Troll mot det fria ordet, helt enkelt.
Forskarna menar att rysk desinformation och falska nyheter i Sverige ökar. Särskilt omfattande ska detta ha varit då riksdagen röstade om värdlandsavtalet med Nato, uppger Kragh.
Dagens propaganda är sofistikerad. Nättrollen kan sin sak. De jobbar systematiskt, bland annat i ryska regelrätta trollfabriker, där medarbetarnas uppgift är att sprida lögner och så förvirring på sociala medier. Och anklaga alla som är kritiska till Rysslands aggressioner för ”russofobi” – bekant också från min mejlkorg.
Hur ska medierna förhålla sig till nättrollen? Till uppgifter som uppenbart är framhackade – men intressanta? Tydligt planterade – men relevanta?
Konsekvensneutralitet är viktigt. Nyheter ska rapporteras, det som avgör är det vanliga mantrat sant–relevant-intressant. Inte följderna. Men journalistik måste vara mer än att bara sprida uppgifter – seriös journalistik ställer alltid frågan i vilket syfte uppgifter avslöjas eller hittas på.
Så där som den falska nyheten i fjol om att Carl Bildt (M) skulle bli Ukrainas premiärminister. Bra journalistik är att inte bara fråga Bildt om det stämmer och publicera dementin, utan att försöka förstå och förklara varför ryktet sprids. I vilken kontext, i vems intresse?
Redan nu finns alltså rysk påverkan.
Räkna med att den inte minskar inför valet 2018, räkna med cyberattacker mot det politiska systemet, räkna med att trollen räknar med dig.
President Vladimir Putin är populisternas bäste vän på flera håll i Europa. Att Kreml inte skulle försöka stöda och påverka också Sverigedemokraterna är för bra för att vara sant.
Gå till toppen