Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Sveriges kvinnor, sträck på er – vi måste in i historieböckerna nu!”

De som har skrivit historien har gjort det med nutidens glasögon och i förväg bestämt sig för att det måste ha varit männen som alltid härskade, skriver Alexandra von Schwerin, ordförande i föreningen Skarhults kulturminne.

Änkedrottning Kristina och Margareta Leijonhufvud. Drottningarnas icke berättade historia utgör endast toppen av ett isberg, skriver Alexandra von Schwerin.Bild: Målningar av okänd samtida konstnär och Johan Baptista van Uther
Stärk unga flickors självförtroende! Revidera historieböckerna nu!
Svenska skolböcker i historia har länge fått stark och välgrundad kritik för att innehålla för få kvinnor. Varför ska svenska barn fortfarande lära sig att rabbla kungar och Abrahams söner?
Det har i decennier funnits forskning som visar att kvinnor har drivit både riken, gods och gårdar, företag och handelshus i flera sekler. Men de nya rönen når inte allmänheten.
Historieböckerna för grundskola och gymnasium har ett föråldrat och förenklat perspektiv och bokförlagen vill inte bekosta att de skrivs om. Sveriges historia är, med Erik Gustaf Geijers berömda ord, en historia om dess konungar. Lokalhistorien handlar om godsägare, präster, förbipasserande arméer, upprorsledare och en och annan knekt. Skolminister Gustav Fridolin (MP) krävde skärpning för två år sedan. Men ingenting händer. Tvärtom. I en ny historiebok för årskurs 8, Prio historia, nämns fler nazister vid namn än kvinnor.
Hade skolböckerna fått sig en genomgång hade eleverna kunnat lära sig att kvinnor alltifrån medeltiden regerat på många platser i världen och att en betydande del av Europa styrdes av kvinnor, änkedrottningar och kvinnliga förmyndarregenter. Norden har haft mäktiga drottningar som inte nämns i historieböckerna – drottning Filippa som härskade i flera omgångar mellan 1413 och 1430, eftersom hennes make Erik av Pommern sällan hade tid att befinna sig i Sverige. Gustav Vasas andra gemål, Margareta Leijonhufvud, delade i praktiken makten med maken, eftersom det svenska politiska systemet då mer påminde om ett stort familjeföretag än om en modern stat med institutioner och myndigheter. Drottningen deltog självklart i härskandet. Änkedrottning Kristina, Gustaf II Adolfs mamma, styrde med fast hand över sina barn och genom dem över viktiga delar av svensk politik.
Drottningarnas icke berättade historia utgör endast toppen av ett isberg. Forskning visar att på gods och gårdar var kvinnornas betydelse, ur ett maktperspektiv, ännu större. Som kvinnliga godsägare, brukspatroner och gårdsansvariga drev de och förvaltade egendomar, de tillsatte och avsatte präster, landssekreterare och tullnärer för att på ett effektivt sätt kunna kontrollera lokalsamhället.
Det är lätt att hitta långa perioder då kvinnorna spelade huvudroller i svensk lokal och regional historia. En sådan är 1700-talets två första decennier, under Karl XII:s nordiska krig. Omkring 200 000 svenska män, nästan hälften av den vuxna manliga befolkningen, dog i fält. Att landet överlevde trots denna åderlåtning berodde på att kvinnorna tog männens plats, såväl på vanliga bondgårdar som på bruk och herrgårdar. Andelen kvinnliga gårdsbruksansvariga och brukspatroner – vad idag skulle kallas företagsledare – sköt i höjden och satte stark prägel på det ekonomiska livet både i stad och på landsbygd. De tågade inte över Bält och stred inte vid slaget i Lund, men deltog på annat sätt. Sådana kvinnor kan det göras långa listor av, men det är trots allt inte det viktiga. Det är att kvinnors liv och verksamhet blir en lika central del av historien som mäns.
Slottet Skarhult utanför Eslöv i Skåne har sedan 2014 riktat strålkastarljuset på kvinnors okända historia. Dels genom boken Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott men också med årliga utställningar som lyfter fram Sveriges dolda kvinnor. Särskilt unga flickor sträcker på sig flera centimeter när de får kunskap om kvinnohistorien. Det är uppenbart att det stärker deras självkänsla och deras självförtroende.
Att ”kvinnor kan” är inte något nytt. Det är historiskt bevisat. Kvinnor har alltid kunnat! Men fortfarande känner människor inte till det. Det är orättvist och här behövs en stor insats för barnen.
Varför har kvinnorna glömts bort? Har de medvetet osynliggjorts? Kanske i vissa fall, men troligen är svaret enklare än så: de som har skrivit historien har gjort det med nutidens glasögon och i förväg bestämt sig för att det måste ha varit männen som alltid härskade, eftersom det var så under industrialiseringen och urbaniseringen på 1800- och 1900-talen. Bilden av det förflutna präglas av just denna epok då historia och arkeologi blev akademiska vetenskaper med institutioner, professurer, tidskrifter och produktion av läromedel. Det var då som akademiker slog fast att förhistorien skulle indelas i sten-, brons- och järnålder, det vill säga med utgångspunkt i vissa specifika redskapsmaterial som hanterades av huvudsakligen manliga hantverkare. Det var vid denna tid som historien kom att förknippas med kungar, krig och andra manligt genuskodade aktiviteter. Det var under denna korta epok som historiens kvinnor glömdes bort.
Nu måste lärare och rektorer agera. Ställ krav på läromedelsproducenterna! Sveriges tama skolpolitiker måste få någonting gjort. Inte bara snacka.
I den ideella föreningen Skarhults kulturminne har vi tappat tålamodet. Som en motkraft till ensidigheten i historieböckerna och lagom till starten på 2017 års vårtermin lanserar vi sex kortfilmer om den dolda kvinnohistorien, gratis för alla att använda. Filmerna är ett försök att kompensera för den skriande bristen på kvinnor i svenska barns undermåliga historieundervisning. Filmerna går att hitta på nätet (www.skarhult.se/skolfilmer) och distribueras till alla Sveriges skolbibliotek nu vid terminsstarten.
Sveriges kvinnor, sträck på er – vi måste in i historieböckerna nu!

Alexandra von Schwerin

Alexandra von Schwerin är ordförande i den ideella föreningen Skarhults kulturminne.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen