Sverige

Sverige bäst i Skandinavien på integration

Flyktingar har bättre chanser att få ett jobb om de bor i Sverige än i Danmark eller Norge. Det visar en ny dansk jämförelse. Efter tio eller femton år i Sverige har sju av tio inom de flesta flyktinggrupperna ett jobb, säger Pieter Bevelander, migrationsforskare vid Malmö högskola.

Pieter Bevelander är migrationsforskare vid Malmö högskola.Bild: Lars Brundin
Vilka chanser har en flykting att ta sig in på arbetsmarknaden i något av de skandinaviska länderna?
För de flesta är framtiden betydligt ljusare i Sverige än i grannländerna Danmark och Norge, visar en ny studie från Danmarks Statistik.
Ju längre tid invandrarna har varit här, desto mer ökar skillnaden mellan oss och grannländerna.
Av de människor som flydde till Sverige från kriget i Bosnien på 1990-talet har 73 procent ett jobb idag. Motsvarande siffra för Danmark är 51 procent.
Bland flyktingar från Iran ligger sysselsättningen på 63 procent i Sverige, men bara 47 procent i Danmark. För flyktingar från Syrien är siffrorna 31 respektive 14 procent. Och så vidare.
På ett sätt är skillnaden förvånande, tycker Pieter Bevelander, migrationsforskare och professor vid Malmö högskola.
– I Danmark tar de emot färre flyktingar än vi och kan lägga mer tid och pengar på att integrera dem. Så man kunde förvänta sig att deras integration fungerade bättre.
Å andra sidan är Sverige erkänt bra på integration.
– Internationellt anser de flesta att vi är effektiva när det gäller att snabbt få in folk på arbetsmarknaden. Vi har en bra och generös introduktion.
– Det tar lång tid, men efter tio femton år i Sverige jobbar 70 procent av de flesta flyktinggrupperna. Och skillnaden mellan dem och arbetskraftsinvandrarna minskar successivt.
Vad är knepet? Vi vet ganska väl vad som är viktigast för att få människor i arbete, svarar forskaren:
1. Chans till ett jobb
Det ska helt enkelt vara efterfrågan på arbetskraft.
– Detta är det allra viktigaste, säger Pieter Bevelander. Vi har en ganska bra tillväxt i Sverige och det finns efterfrågan. Sedan 1990-talet har vi dessutom minskat kostnaden för arbetskraft i Sverige. Det har de inte gjort i Danmark eller Norge.
2. Kunskaper i svenska
Språket är en annan nyckelfaktor. Den som vill in på arbetsmarknaden måste lära sig svenska.
– I Sverige betalas språkundervisningen av staten, via introduktionsprogrammet som sköts av arbetsförmedlingen. Jämför detta med mitt hemland Holland, där du som flykting måste betala språkundervisningen med egna pengar, säger Pieter Bevelander.
Bild: Lars Brundin
3. En bostad
Detta är idag det svåraste, och skiljer dagens situation från 1990-talet, när många flyktingar kom till Sverige från Bosnien och andra krigshärdar.
– Då hade vi just haft en finans- och fastighetskris. Hus och lägenheter var billiga. Idag har vi en väldig brist på bostäder, säger Pieter Bevelander.
Bostadsbristen är det största hotet mot integrationen idag, slår han fast. Utan bostad är det nämligen svårt för den nyanlände att säga ja till den tvååriga ”etableringsplanen”.
– Så fort du har sagt ja börjar tiden ticka. Därför vill många inte inleda introduktionen förrän de har fått en bostad.
Hur det går för de människor som kommit till Sverige under den senaste flyktingkrisen vet vi kanske först om tio eller femton år. Säkert kommer det att skilja sig mellan grupperna.
– Mycket beror på vilken utbildning en nyanländ har. Att utbildningssystemet är mycket bättre i Iran än i Irak syns exempelvis tydligt på skillnaden mellan de grupperna, säger Pieter Bevelander.
Av iranska flyktingar i Sverige har 63 procent ett jobb, jämfört med 47 procent bland irakier.
Läs alla artiklar om: Flyktingkrisen
Gå till toppen