Lund

Färska forskare funderar fram framtidens framkantsforskning

Slå ihop kognitionsvetare med civilingenjörsstudenter, låt dem få tillgång till den senaste spjutspetstekniken och säg åt dem att lösa uppgifter i forskningens framkant. Resultatet: 18 framtidsprojekt som visats upp under två dagar.

Studenten Amanda Eliasson förklarar för John Rehn från Axis hur han ska agera i den förstärkta verkligheten som syns genom Hololensen. Studenten Erica Jostrup till vänster har också varit med i projektet.Bild: Sandra Henningsson
Tillsammans har masterstudenter i kognitionsvetenskap och civilingenjörsstudenter fått tuffa uppdrag av sina lärare – uppdrag som utmanar deras specialkunskaper.
– Vi är forskare själva och har gett dem uppgifter som vi inte själva vet svaren på, säger Agneta Gulz.
– Det är nästan en fördel att de inte på förhand vet hur svårt det är, fyller kollegan Mattias Wallergård i.
– Mycket av det som de gör integreras sedan i verkliga forskningsprojekt, fortsätter Agneta Gulz.
Efter en del inledande språkförbistring och kulturkrockar (till exempel svänger ju sig en civilingenjör obehindrat med ord som "prototyp", medan en kognitionsvetare kanske inte har någon närmare koll på vad det är) har studenterna satt tänderna i uppgifterna.
– Det är många studenter som säger att det här är den nyttigaste kursen på hela utbildningen, säger Agneta Gulz.
Under onsdagen och torsdagen har resultaten visats upp i foajén på Lux. Humanoidrobotar, digitala läromedel, virtual reality och förstärkt verklighet är några av ingredienserna i projekten.
Peter Gärdenfors testar att lära sig om glaciärer samtidigt som han i den virtuella verkligheten befinner sig på en glaciär. Studenterna Clara Mauritzson och Maja Rudling i bakgrunden har varit inblandade i projektet.Bild: Sandra Henningsson
Och ibland har man uppnått något oväntade resultat. Som i virtual reality-projektet där studenterna jämfört vilken inlärningsmiljö som fungerar bäst om man ska lära sig om glaciärer: det traditionella klassrummet eller en virtuell version av glaciären? Det visade sig vara klassrummet.
– Det tolkar vi som att man är van vid att lyssna i klassrum. Glaciärmiljön var distraherande – det var helt enkelt för roligt och intressant, säger kognitionsvetaren Maja Rudling, som arbetat tillsammans med LTH-studenterna Clara Mauritzson och Alexander Cobleigh i projektet.
En del utomstående kom och tittade på projekten, bland dem Per Persson från Ericsson Research.
– Det är spännande att se vad studenterna gör. De brukar ha fräscha idéer, konstaterar han.
Alexander Ljungqvist är en av studenterna som har arbetat med humanoidroboten som kan slappna av.Bild: Sandra Henningsson
Gå till toppen