Nord & Francke

Tjejerna längst fram är våra framtida kulturbärare

I sin bok Fans skriver Fredrik Strage om synen på hängivna fans: Vi har lärt oss att peka finger åt alla som reagerar mer intensivt än publiken som applåderar, eller på sin höjd ropar ”bravo”, efter en teaterpjäs. Vad som skiljer fan- från finkultur är inte så mycket dess innehåll som känsloyttringarna den framkallar.
Detta citat aktualiseras när jag tittar på filmen Marcus & Martinus – tillsammans mot drömmen (min recension av den finns här). Deras publik skriker extatiskt så fort tvillingarna visar sig.
Jag har varit där. Längst fram på konserter som tonåring och blivit helt knäsvag vid åsynen av mina idoler.
Med samma intensitet har fansen till norska dramaserien Skam reagerat. Engagemanget är massivt. Inte bara hos den tilltänkta målgruppen utan även bland äldre. En jämnårig kompis till mig tittade på serien med sina båda döttrar, 11 och 13 år, och upptäckte efter ett tag att döttrarna slutat titta på skärmen och istället tittade på sin mamma, helt fascinerade av hennes inlevelse och hennes reaktioner. Min svärmor, 81 år, sms:ar och är helt rörd över kärlekshistorien mellan Isak och Even och ”inte minst acceptansen från kompisarna runt dem”.
Här och var publiceras texter om att det är patetiskt att vuxna kapar en ungdomsserie och gör den till sin. Bah! Jag är glad varje gång jag känner mig så uppfylld av musik, film, tv, etc att jag knappt kan tänka på något annat, att jag inte vill tänka på något annat. Det finns en tämligen spikrak linje mellan tjejerna som står längst framme vid kravallstaketet och skriker och gråter och de kulturtanter som befolkar författaraftnar och teatersalonger, konstutställningar och konserter.
Längs denna linje befinner jag mig och jag hoppas att jag aldrig kommer att ta ett steg ifrån den.
Som femtonåring försökte jag hålla mig upprätt när jag var på min allra första konsert med Gyllene Tider, i Malmö folkets park. Som femtioåring försöker jag stjäla till mig tid här och där för att utföra Skamrelaterade aktiviteter. För mig är det ingen större skillnad på detta. Ungdomlig populärkulturell hängivenhet är rörande. Men åldrandet bör göra saker med oss, skrev Sanna Rayman i Expressen apropå Skamkulten. Inte nödvändigtvis, skriver jag.
Mer om fans, ”Skam” och Markus & Martinus kan ni höra i årets första podd:
Nord & Francke på Instagram!
Här finns vi på Facebook!
Vår podd är här
Gå till toppen