Malmö

Samhället satsar gärna mot kriminalitet – men ingen tar reda på om det funkar

Myndigheterna gör mycket för att minska otrygghet och brottslighet i utsatta områden. Hur har åtgärderna funkat? Det vet vi inte, för ingen tar reda på det, säger kriminologen Manne Gerell. Vi utvärderar för lite i Sverige, anser Malmöforskaren.

En grupp ungdomar fick var sitt sommarjobb och en mentor att prata om framtiden med. En lika stor grupp fick inget av detta. Studien gjordes i ett av Chicagos värsta problemområden. Efter en tid jämförde man grupperna.
– De som fått sommarjobb och mentor begick 43 procent färre brott under ett år, säger kriminologen Manne Gerell.
Dessa åtgärder är inte ovanliga i Sverige. I Malmö och på andra håll får ungdomar i särskilt utsatta områden kommunala sommarjobb.
– Kanske har det haft jättestor effekt på brottsligheten här också. Vi hade kanske haft en ännu värre situation i Malmös utsatta områden om vi inte hade gjort det. Men det är ingen som har tagit reda på det.
När myndigheter inte tar reda på om och varför en åtgärd fungerar blir det svårt att gå vidare med nästa steg. Det förlorar samhället på. Vi behöver helt enkelt bli bättre på utvärdering, anser Manne Gerell.
På fredagen blir han doktor i kriminologi vid Malmö högskola. Grannskap utan gemenskap heter avhandlingen i svensk översättning. Manne Gerell har bott i Malmö i tolv år och har ägnat större delen av dem åt brottsligheten i Malmös utsatta områden. Några slutsatser:
1. Problemen finns oftast på en enskild gård eller gata
– Det är inte hela bostadsområden som är problematiska. Det är på vissa gårdar, gator och kvarter som problemen finns. Polisen vet att åtgärder mot brottslighet ska inriktas på personer, tidpunkter och platser. Andra myndigheter är inte alltid så fokuserade.
2. Men det är oftast en hel stadsdel som får dåligt rykte
– Ett område måste ha en viss storlek för att få dåligt rykte. Gården, gatan och kvarteret är för små – trots att det är där problemen finns och åtgärder mot brottslighet kan bli effektivast.
3. Ett tryggt område präglas av tillit och gemenskap
Ett tryggt bostadsområde kännetecknas av att folk tar hand om varandra och sitt område – och inte minst upplever att det är på det viset, säger Manne Gerell.
– Det är en förenklad bild men viktig: Jag är inte ensam här utan har mina grannar och de kan hjälpa mig.
Denna kombination av tillit och förväntan kallar forskaren ”kollektiv förmåga”. Ju större den är desto mindre gatuvåld förekommer, visar hans analys av Malmös områden.
4. Vissa faktorer är särskilt dåliga för tilliten
– Det är mycket svårare att bygga en tillit om folk flyttar hela tiden, om folk är fattiga och trångbodda, om många föräldrar är ensamstående och varken har ork att umgås med sina grannar eller hålla koll på sina barn.
5. Ett otryggt område upplevs som oordnat
Den upplevda oordningen är typisk för otrygga områden, säger Manne Gerell.
– När jag intervjuar folk i utsatta områden får jag ofta höra att det inte är städat, det är stökigt och oordnat. Folk slänger sopor överallt och bilar står felparkerade.
– Detta är saker som kanske inte är så allvarliga i sig, men i sammanhanget blir en enda felparkerad bil ett tecken på att ”det finns ingen ordning här”. Trots att polisen och kommunen gör många saker lyckas man inte bryta den bilden.
6. Det senaste projektet i Malmö är lovvärt
I Malmö vill socialdemokraterna nu satsa på CTC (Communities that care), en amerikansk modell för att förebygga brott genom att identifiera bakomliggande faktorer i ett begränsat område.
– Det är bra att man fokuserar på forskning och försöker hitta specifika förklaringar och göra riktade insatser, säger Manne Gerell.
– Samtidigt finns det vissa risker. Nästan all den forskning man bygger det på kommer från USA. Det är inte säkert att allt det stämmer i Malmö eller Sverige. Men ansatsen är jättebra.
Gå till toppen