Ekonomi

Alliansen sågar mål för ekomat

Allianspartierna sågar regeringens mål om att produktionen av just ekomat ska öka. Siktet borde vara inställt på att öka matproduktionen totalt, ett ekomål går emot det, anser de.

Kristina Yngwe (C), vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, är kritisk till specifika ekomål för livsmedelsproduktionen.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Kristina Yngwe, vice ordförande (C) i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, understryker att allianspartierna inte har något emot ekologisk mat och produktion. Men de tror att specifika mål kan vara kontraproduktiva.
– Det finns en ökad efterfrågan på ekologiskt, men det är bättre att man stärker jordbrukets konkurrenskraft generellt i stället för att peka ut att konsumtionen av ekologiskt ska öka i offentliga kök, då finns risken att det blir importerade äpplen från Nya Zeeland i stället för att svenska producenter får ta del av marknaden, säger hon.
Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) gjorde för en månad sedan ett stort nummer av regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet och de fyra borgerliga allianspartierna om målen för en nationell strategi för livsmedel.
Sedan gick han vidare och presenterade själva strategin i en proposition till riksdagen och en handlingsplan.
Men allianspartierna tyckte inte att den specifika satsningen på ekomat gick ihop med överenskommelsen.
– Ökar man andelen ekologisk produktion så minskar den totala produktionen av livsmedel, säger Jonas Jacobsson Gjörtler, som företräder Moderaterna i utskottet, och framhåller att det ekomålet därmed strider mot det övergripande, att den totala produktionen ska upp.
Han påpekar att det borde vara konsumenternas efterfrågan som bör styra ekoproduktionen, inte att politiken sätter ett specifikt mål.
Sven-Erik Bucht svarar att regeringen också vill öka produktionen i både konventionell och ekologisk mat, men i nuläget är det den ekologiska maten som efterfrågas.
– Vi har sett en tydlig förändring i konsumenternas beteende och vi måste följa med i den här utvecklingen. Det är vad den här planen handlar om, att det är konsumenterna som styr.
Samtidigt tycker Bucht att vice ordförande Yngwes kritik om risken för ökad import är märklig.
– Det är ju precis det vi vill ändra på. Vi importerar väldigt mycket ekologiskt mat och vi kommer att fortsätta göra det om vi inte själva ökar jordbruksmarken för ekologisk produktion.

Fakta: Livsmedelsstrategin

Regeringen, Vänsterpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna står bakom de långsiktiga målen för en livsmedelsstrategi.
Huvudmålet är att skapa jobb och hållbar tillväxt i hela landet.
Strategin omfattar hela livsmedelskedjan och innehåller mål fram till 2030. Bland annat ska produktionen av livsmedel öka, liksom lönsamheten, exporten och innovationskraften i livsmedelskedjan. Samtidigt ska relevanta nationella miljömål nås.
Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.
Källa: Regeringen

Fakta: Politisk splittring om ekomål

Splittringen mellan regeringen och allianspartierna bottnar i att landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) nyligen presenterade en proposition och handlingsmål där 30 procent av jordbruksmarken ska avsättas för ekologisk produktion 2030. Samma år ska ekologiska livsmedel som stat, kommuner och landsting köper in och gör av med utgöra 60 procent av deras totala inköp.
Allianspartierna anser att Bucht har gått vidare på ett sätt som inte går ihop med överenskommelsen om målen för strategin, något som de gemensamt för fram i sina följdmotioner på regeringens proposition. I den finns inte de siffersatta målen med, men det sägs att just den ekologiska produktionen och konsumtionen ska öka.
Gå till toppen