Malmö

Upptagningsområden till Malmöskolor skrotas

Bor du nära en populär skola och räknar med att barnen ska få gå där? Tänk igen. Nu kan upptagningsområdena till alla Malmös grundskolor rivas upp.

Malmöskolornas upptagningsområden kan rivas upp. Ett rättsavgörande om Risebergaskolan ligger bakom förslaget.Bild: Hussein El-alawi
Malmös alla grundskolor har sedan decennier så kallade upptagningsområden. Barn som bor inom området ska automatiskt erbjudas plats, om inte familjen söker sig till någon annan skola.
Inför varje läsår brukar upptagningsgränserna ritas om något, styrt av var barnen som ska börja skolan bor.
Systemet med upptagningsområden har fått stora konsekvenser. Till exempel kan ett populärt skolområde driva upp villapriserna.
Läs mer:Skolområdet avgör huspriset
Nu vill grundskoleförvaltningen ändra allt.
Den absoluta närhetsprincipen, som hittills har styrt skolplaceringar, ska ersättas av den relativa närhetsprincipen. Allt reglerat av skollagens krav.
Formellt beslut väntas i grundskolenämnden i nästa vecka.
Så sent som i julas förlorade Malmö stad en rättsprocess mot föräldrar, som klagat på antagningen av barn till förskoleklass i Risebergaskolan.
Läs mer:Malmö stad gjorde fel - elever kan tvingas byta skola
– Genom den domen upphävdes ett tiotal skolplaceringar. Domen bekräftar att relativ närhet måste tillämpas, säger Malmö stads grundskoledirektör Anders Malmquist.
Malmös grundskoledirektör Anders MalmquistBild: Henrik Rosenqvist
Vad betyder då ”relativ närhet”?
I politikernas beslutsunderlag finns ett exempel. Föräldrarna till både Johanna och Hampus vill att deras barn ska gå i skola A. Johanna har 800 meter till skola A. Hampus har 600 meter till skola A. Hampus bor alltså närmast.
Men skola A har bara en plats — då avgör den relativa närheten.
Den relativa närheten räknas ut som elevens skillnad i avstånd mellan skola A och B. Johannas relativa närhet är 1100-800 meter, alltså 300 meter.
Det betyder att hennes skolväg blir 300 meter längre om hon placeras i skola B.
Hampus relativa närhet är 700-600 meter, alltså 100 meter.
Eftersom Johannas skolväg påverkas mest, skulle hon få plats i skola A trots att Hampus bor närmare.
Avsikten är att föräldrar till alla barn som börjar förskoleklass från hösten 2018 ska rangordna tre favoritskolor.
Flera kommuner, däribland Uppsala, tillämpar redan relativ närhet.
— Erfarenheten säger att uppemot 95 procent får en av de tre skolor man har valt. Problem uppstår möjligen om föräldrar väljer en skola långt från hemmet och många har valt den skolan, säger Anders Malmquist.
Skolkommunalrådet Anders Rubin (S) ser den relativa närhetsprincipen som en nödvändig anpassning till lagstiftningen.
Skolkommunalrådet Anders Rubin (S).Bild: Albin Brönmark
— Det här handlar om att tillämpa lagstiftningen rätt. Det är väldigt svårt att göra det om man inte har ett system som är gemensamt för alla, säger Rubin.
En central skolplaceringsenhet ska med datorstöd mäta avstånd för varje elev mellan varje önskad skola. Inte fågelvägen, utan via gång- och cykelvägar.
Kan det här skapa konflikter?
— Det är klart att det kan. Men erfarenheterna från i första hand Uppsala säger att det väldigt sällan har blivit det, säger grundskoledirektör Anders Malmquist.
Gå till toppen