Signerat

Tobias Lindberg: Grekland visar EU:s svaghet. Och styrka.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras på tisdagen.Bild: Thanassis Stavrakis
Varningarna har hörts förut. Målande beskrivningar av hur Grekland står vid ruinens brant medan långivarnas tålamod är på väg att ta slut. Men varje gång har nödlånen beviljats i sista stund och avvärjt den statsekonomiska katastrofen.
Så vad talar för att det skulle bli annorlunda den här gången?
Pessimistiskt lagda saknar inte faktorer att peka på.
I sommar har de krisdrabbade grekerna åter höga amorteringar och räntor att betala. Det tredje stödprogrammet från EU och Internationella valutafonden, IMF, har fungerat ungefär lika dåligt som de tidigare och långivarna träter om fortsättningen.
"Det är ganska troligt att det krävs ett fjärde stödprogram", säger Nordeas chefsstrateg Jan von Gerich i en TT-intervju.
Förr eller senare tror han att stödet upphör och att Grekland tvingas lämna eurosamarbetet. Det behöver inte vara katastrof för någon av de inblandade – allt handlar om under vilka former det sker.
På tisdagen anlände representanter för långivarna till Aten för att diskutera reformförslag med grekiska myndigheter. Det handlar i förlängningen om villkoren för en ny utbetalning från stödprogrammet. Avvägningarna är svåra. Grekland måste naturligtvis vidta fler ekonomiska åtgärder, men enbart nya åtstramningar skulle bara göra ont värre.
Det vore cyniskt att hävda att grekerna, på det individuella planet, hittills betalat för lite. Löner och pensioner har sänkts väsentligt under krisåren och kvaliteten på sjukhus och skolor har försämrats, medan arbetslösheten bitit sig fast på nivåer över 20 procent.
Samtidigt visar Grekland begränsad vilja att betala det politiska priset för nödlånen. Strukturreformer har inte genomförts i avtalad omfattning och EU har inte lyckats trycka på.
Så framgår den svaghet som oundvikligen finns i ett samarbete med både överstatliga och mellanstatliga inslag.
De otillräckliga reformerna har även väckt frustration inom IMF och röster har höjts internt för att avbryta stödet. Men valutafondens officiella linje är ändå att delar av Greklands skulder behöver skrivas av.
Det säger två av de största långivarna inom EU – Tyskland och Frankrike – blankt nej till. Båda länderna går till val i år och väljarnas straff kan bli hårt om det framstår som om de styrande skänker skattepengar till grekerna.
Vad som ändå talar för en lösning är att väljarnas vrede knappast blir mindre om spridningseffekter från en grekisk kollaps börjar skaka ekonomin i Europa.
Så framgårockså styrkan med EU – just sådan som unionens grundare tänkte sig den: dagens europeiska ekonomier är så sammanflätade att det som angår en av dem även berör de övriga.
Det talar inte bara för en odramatisk lösning på Greklands skuldkris, utan också för en framtid för EU-samarbetet.
Det här är en opinionstext från tidningens ledarredaktion. Tidningens politiska hållning är oberoende liberal.
Gå till toppen