Huvudledare

Ledare: Särintresset behöver nya miljarder

Överbefälhavare Micael Bydén vill ha mer pengar till såväl personal som materiel och övningar.Bild: Claudio Bresciani/TT
Försvaret kör på fälgarna och reserverna är uttömda, varnar överbefälhavaren Micael Bydén, som på tisdagen presenterade Försvarsmaktens budgetunderlag för de kommande tre åren. Och efterlyste färska miljarder.
För en regering som vill ge sken av att det pågår en välbehövlig och substantiell upprustning av försvarsförmågan är det ett oönskat men knappast oväntat rop på hjälp.
Försvaret är i och för sig starkare idag än för ett år sedan, enligt Bydén, men förbättringen är inte tillräcklig för att väga upp försämringen av det säkerhetspolitiska läget. Och då försvaret nu tvingats tömma reserverna finns risk för en kraftig nedgång i förmågan efter 2020.
Enligt Bydén behövs i nuläget 6,5 miljarder kronor som kompensation för att köpkraften urholkats – till exempel genom att dollarn blivit dyrare. De pengar som finns räcker helt enkelt inte till så mycket pang som politikerna sagt att de vill ha.
Till detta kommer en hemlig summa – det rör sig även här om miljardbelopp – för ett antal olika förstärkningar av försvarsförmågan som Bydén anser är önskvärda och som han hoppas att regeringen vill överväga.
Decennier av försyndelser och önsketänkande har bäddat för den här situationen.
I januari 2013 beskrev dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) försvaret som ett särintresse, en myndighet bland andra, ute efter högsta möjliga anslag till det egna fögderiet. Det var efter att Bydéns företrädare som ÖB, Sverker Göranson, konstaterat att "vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand."
Begreppet "enveckasförsvaret" var fött.
Stefan Löfven (S) kontrade med att "försvaret är inte ett särintresse, det är ett nationellt intresse" – och hade en poäng. Försvaret tillhör statens hårda kärna. Men den rödgröna regeringen har knappast i praktiken varit försvarsvänligare än alliansen. När allianspartierna nu i opposition vill ge försvaret mer pengar kallar Löfven det "anslagsbingo".
Efter kalla krigets slut och Sovjetunionens fall följde en tid av vilsenhet då politikerna inte riktigt visste vad försvaret skulle användas till. Resultatet blev den stora försvarsomläggningen från brett invasionsförsvar till smalt insatsförsvar som inte minst skulle tillvarata svenska säkerhetspolitiska intressen genom insatser utomlands.
Med Rysslands kraftiga upprustning och aggression mot kringliggande länder, kulminerande i annekteringen av Krim från Ukraina, ändrades förutsättningarna. Plötsligt framstod insatsförsvaret som om inte föråldrat så åtminstone otillräckligt. Och det nästan innan omläggningen var genomförd.
När Reinfeldt talade om försvaret som ett intresse bland andra var det med hänvisning till att politiker hela tiden måste prioritera. Helt korrekt. Och idag är försvaret ett av de områden som behöver stärkas.
Den svenska ekonomin går alldeles lysande, vilket finansminister Magdalena Andersson (S) med statsrådskollegor inte är sena att påpeka. Att skrapa fram ytterligare några miljarder till försvaret borde därför vara fullt möjligt.
Det här är en opinionstext från tidningens ledarredaktion. Tidningens politiska hållning är oberoende liberal.
Gå till toppen