Huvudledare

Ledare: LO svänger om jobb för nyanlända. Och det är bra.

LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och Therese Guovelin, LO:s första vice ordförande, presenterar förslagetBild: Fredrik Sandberg/TT
Plötsligt händer det.
LO gläntar på dörren för jobb med enklare arbetsuppgifter och lägre lön för nyanlända, något som facket fram till nu avvisat.
Det är en välkommen tillnyktring och om inget annat ett första steg på rätt väg.
LO kallar sin modell för utbildningsjobb. Den innebär att den anställde vid sidan av ett reguljärt arbete deltar i vuxenutbildning, huvudsakligen utanför arbetsplatsen. Målgruppen är personer "med grundläggande men bristfällig utbildning", enligt LO omkring 50 000 personer, huvudsakligen nyanlända invandrare.
"En helt ny modell för att minska tudelningen på arbetsmarknaden", sade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson vid en presskonferens på måndagen.
LO ser utbildningsjobben som en tillfällig lösning på ett tillfälligt problem. Den kraftigt ökade asylinvandringen under främst 2015, då nästan 163 000 personer sökte asyl i Sverige, innebar att antalet personer i arbetskraften med svaga kunskaper och färdigheter ökade påtagligt.
Den lägre lönenivån ska enligt LO gälla tills arbetstagarna har nått samma kompetens som övriga på arbetsplatsen. Därefter ska vanliga kollektivavtalsnivåer tillämpas.
Vilka lönenivåer det ska handla om överlåter LO åt arbetsmarknadens parter att komma överens om.
Thorwaldsson framhåller att LO trots förslaget "säger nej till enkla jobb". Sannolikt handlar det mycket om att inte tappa ansiktet. När allianspartier tidigare kommit med liknande förslag har facket reagerat med ilska.
I augusti 2015 föreslog Moderaterna en ny form av tidsbegränsad anställning kombinerad med utbildningsinsatser, "förstajobbet-anställning", för att fler nyanlända och ungdomar ska ta sig in på arbetsmarknaden. Förslaget avfärdades av Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet: "Inte seriöst".
När Centerledaren Annie Lööf för drygt ett år sedan uppmanade fack och arbetsgivare att sluta särskilda avtal för nyanlända, med lägre löner än de ingångslöner som gäller idag, hette det i LO-ägda veckotidningen Arbetet att "Centern tar till apartheid för att sänka LO-anslutnas löner".
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson sade "vi vägrar teckna avtal som baseras på etnicitet, det kommer inte att ske".
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) var lika avfärdande, "en farlig väg som leder till ökade klyftor i Sverige", löd hennes dom.
LO:s förslag om utbildningsjobb får ett betydligt varmare mottagande av Johansson:
"Jag tycker att det är intressant med den öppningen."
Och statsrådskollegan Mikael Damberg (S) vill inte vara sämre:
"Det är otroligt välkommet av LO att ta det här klivet."
Tiderna förändras. Och tonfallet.
Det är självfallet verkligheten som gjort sig påmind i LO-borgen. Och i regeringskansliet. Vilket är utmärkt.
Om utbildningsjobben sedan är en fungerande lösning återstår att se.
Det har länge varnats för en allt tydligare tudelning av den svenska arbetsmarknaden.
"Antalet inskrivna arbetslösa minskar i grupper med en starkare position på arbetsmarknaden samtidigt som grupper med en svagare ställning får fortsatt svårt att hitta arbete. Under 2018 väntas denna grupp utgöra tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa", konstaterar Arbetsförmedlingen.
Förra året fanns i genomsnitt omkring 120 000 arbetslösa med högst grundskoleutbildning inskrivna vid Arbetsförmedlingen.
Kombinera det växande antalet lågutbildade arbetslösa med den lägsta andelen låglönejobb i EU och det blir uppenbart att Sverige har ett problem som måste lösas.
Och det finns inte enbart en lösning.
Utbildningsinsatser är viktiga. Sverige ska inte konkurrera med låga löner. Men det är inte samma sak som att enkla låglönejobb är överflödiga. För hur realistisk är utbildningsvägen för den som inte kan språket och knappt har grundskola?
Behovet av enkla jobb kvarstår. Så enkelt är det.
Det här är en opinionstext från tidningens ledarredaktion. Tidningens politiska hållning är oberoende liberal.
Gå till toppen