Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Yrkeslegitimation bör införas för undersköterskor.”

Patienterna gynnas när all vårdpersonal jobbar på toppen av sin kompetens och inte behöver göra sådant som andra yrkesgrupper kan utföra och har utbildning för att göra. Det skriver Henrik Fritzon (S), Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin och Amela Hodzic (S).

Idag varierar innehållet på de utbildningar som finns för den som vill bli undersköterska. Det gör att det blir oklart vilken kompetens de har efter avslutad utbildning och att yrkesrollen blir otydlig, skriver Henrik Fritzon (S) , Tobias Baudin, Kommunal, och Amela Hodzic (S).Bild: Niklas Gustavsson
Höj undersköterskors status genom en yrkeslegitimation. En sådan reform skulle underlätta rekryteringen av personal och förbättra omsorgen och sjukvården.
Statistiska centralbyrån beräknar att det fattas över 160 000 personer med gymnasieutbildning inom vård och omsorg fram till 2035. Det gör att risken är stor för att landets välfärd kommer att bli avsevärt sämre.
Modern sjukvård är ett lagarbete där patienternas bästa sätts i första rummet. Också därför är det viktigt att fler väljer att utbilda sig till undersköterska. En väg för att det ska bli verklighet är att införa yrkeslegitimation för undersköterskor.
Yrkeslegitimationen ska baseras på en nationellt reglerad utbildning och tydliga kompetenskrav.
Nationella kompetenskrav för undersköterskor har stöd i Göran Stiernstedts statliga utredning Effektiv vård (SOU 2016:2) som syftar till att förbättra styrning och resursanvändande inom vården. I utredningen En gymnasieutbildning för alla (SOU 2016:77) föreslås att vård- och omsorgsprogrammet ska leda till en undersköterskeexamen.
Förslaget om en yrkeslegitimationhar flera fördelar.
Patienterna gynnas när all vårdpersonal jobbar på toppen av sin kompetens och inte behöver göra sådant som andra yrkesgrupper kan utföra och har utbildning för att göra.
När undersköterskor tar över en del arbetsuppgifter som idag utförs av sjuksköterskor uppstår flera möjligheter. Nya vårdplatser kan öppnas, något som kan bidra till att köer minskar och att långa väntetider på akutmottagningar för patienter som behöver sjukhusvård undviks.
För undersköterskor skulle en yrkeslegitimation vara ett kvitto på den kompetens som de har skaffat sig genom utbildning och erfarenhet. En legitimation stärker också yrkesrollen och kan öka intresset för andra att utbilda sig till undersköterska.
Nationella kompetenskrav bör utformas efter samverkan med yrkesverksamma undersköterskor och annan vårdpersonal liksom med berörda myndigheter som Socialstyrelsen. Utbildningen till undersköterska bör ge möjlighet att arbeta såväl inom kommunal vård och omsorg som inom regiondriven hälso- och sjukvård.
Idag varierar innehållet på de utbildningar som finns för den som vill bli undersköterska. Det gör att det blir oklart vilken kompetens de har efter avslutad utbildning och att yrkesrollen blir otydlig.
Redan nu pågår lokala projekt för att definiera undersköterskornas roll inom den svenska sjukvården. Ett exempel är lasarettet i Ystad där en vårdavdelning har infört kompetenskörkort för undersköterskor. Körkortet har fem nivåer som alla är kopplade till olika kliniska moment som examineras innan ett intyg utfärdas. Det är en modell som garanterar att både undersköterskorna själva och deras arbetsgivare kan vara trygga när olika arbetsuppgifter förs över från sjuksköterskor till undersköterskor.
Det är glädjande att allt fler landsting och regioner har fått upp ögonen för hur undersköterskor kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården. Yrkesgruppen är specialist på det patientnära omvårdnadsarbetet. Med en yrkeslegitimation efter genomförd utbildning kan undersköterskerollen fortsätta att stärkas.
Den vård som patienterna får blir bättre allteftersom arbetsuppgifterna för olika yrkesgrupper inom vården specialiseras. Men betydelsefullt i sammanhanget är också att hänsyn tas till hur olika verksamheter inom vården är utformade. Till exempel har en äldremottagning och en ögonmottagning skilda behov när det gäller personalens kompetens.
Idag finns det inga nationella utbildningar till specialistundersköterska inom ramen för yrkeshögskolan. Det gör att den som utbildat sig i en del av landet inte kan använda sin utbildning i en annan del av landet. Nationella utbildningar till specialistundersköterska måste därför införas.
Socialdemokraterna har partikongress i april och ska då behandla flera förslag som går i linje med vårt krav på yrkeslegitimation för undersköterskor. Partistyrelsen har redan yrkat avslag, men vi kommer tillsammans att verka för att kongressen fattar beslut om att införa yrkeslegitimation för undersköterskor.

Henrik Fritzon

Tobias Baudin

Amela Hodzic

Henrik Fritzon (S) är regionstyrelsens ordförande i Skåne.
Tobias Baudin är förbundsordförande för Kommunal.
Amela Hodzic (S) är regionråd och ordförande i Region Skånes personalnämnd.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen