Kultur

Konservativ kolonialkritik

Rosamund Pike och David Oyelowo i "A united kingdom".Bild: Noble entertainment

A united kingdom

BIO. ROMANTISKT DRAMA. Storbritannien, 2016. Regi: Amma Asante. Med: David Oyelowo, Rosamund Pike. Åldersgräns: 11 år. Längd: 1.51.
En juridikstuderande prins från Bechuanaland i södra Afrika möter en vit brittisk kontorist i London. Varken deras respektive släktingar, Storbritanniens regering eller den sydafrikanska apartheidregimen vill att de ska vara tillsammans. Men deras kärlek motstår öppen rasism, politiska påtryckningar och landsförvisningar. Prinsen utlyser demokratiska val i sitt hemland, hans parti vinner, leder landet till självständighet, får successivt dess ekonomi på fötter och paret lever lyckliga i alla sina dagar.
Så lyder i förenklade drag historien bakom Amma Asantes ”A united kingdom”. Berättelsen om Seretse Khama och Ruth Williams är tätt sammanvävd med den verkliga, moderna historien i det land som idag heter Botswana, men som när paret möttes 1948 var ett brittiskt protektorat under hård press från grannlandet Sydafrika.
Det är bäddat för en intressant film om kärlek, rasism och klass inom ramen för en spännande och komplex politisk situation. Det blir det tyvärr inte.
Bäst fungerar filmen under inledningen i London, där de unga två förenas i sin kärlek till jazzmusik och skildringen präglas av förälskelse och hopp. Så snart de landat i Bechuanaland borde handlingen fördjupas, men istället blir det dessvärre ytligt, stelt och pompöst.
Den annars utmärkte David Oyelowo får i rollen som Khama minst en gång för mycket adressera ”folket” med darrande stämma, åberopande sina högvälborna förfäder. De idel nobla och stolta kungligheterna skildras som något slags bossiga men kloka föräldrar åt Bechuanalands enkla folk, vilket i sin tur alltid rör sig i arga eller glada horder utan individuella representanter i talroller. Ruth Williams Khama (Rosamund Pike) är stoisk och god under alla svåra omständigheter, och kärleken flödar i glansiga motljusbilder.
Filmen är helt enkelt en följsam, grund och i all sin kolonialkritik ändå konservativ, romantisk saga. Historien hade förtjänat att berättas med större insikt och mod att komplicera.
Läs alla artiklar om: Filmfredag 10 mars
Gå till toppen