Sverige

AKP-topp värvade ja-röster i Stockholm

En högt uppsatt turkisk AKP-politiker har deltagit i flera möten i Stockholmsområdet under en kontroversiell valturné. Han utesluter inte fler besök från turkiska politiker för att "informera" röstberättigade i den turkiska diasporan.

AKP:s internationelle sekreterare Mehmet Mehdi Eker välkomnades med applåder och välkomstrop.Bild: Claudio Bresciani/TT
Turkiet och flera EU-länder har råkat i luven på varandra när höga företrädare för det styrande turkiska AK-partiet förvägras att värva röster bland utvandrade turkar. På söndagen besökte partiets internationelle sekreterare Mehmet Mehdi Eker Stockholmsområdet.
Besöket är en del av den turkiska valkampanjen inför folkomröstningen den 16 april där den omstridde presidenten Recep Tayyip Erdogan söker mandat för att göra presidentämbetet mycket mäktigare.
Men Mehmet Mehdi Eker väljer att formulera de från många håll hårt kritiserade förändringarna på ett annat sätt.
– Vi vill skapa en balans mellan den lagstiftande och den verkställande makten, säger han.
Enligt Mehmet Mehdi Eker bor 2,9 miljoner röstberättigade turkar utomlands.
TT: Hur viktigt är det för dig att de röstar ja?
– Det är vårt förslag, vårt partis, säger Eker.
Efter ett späckat program med ständig polisnärvaro avslutades dagen med ett möte på Fittjaskolan i Botkyrka utanför Stockholm, där Eker välkomnades med flaggviftande och välkomstrop. Ett kort tumult uppstod när två personer fördes ut ur skolans aula och efter mötet fick polisen håller isär mötesdeltagare och demonstranter som protesterade mot Erdogan.
Mötet på Fittjaskolan skulle från början ha hållits på en annan plats i området, men flyttades efter att ägaren till lokalen backat ur.
– Ägaren till lokalen backade ur när han hade fått 100 hotfulla samtal på en timme, hävdar arrangören Özer Eken, från organisationen UETD (Union of European Turkish Democrates).
Hoten mot ägaren har inte kunnat bekräftas.
Att höga företrädare för den turkiska regeringen driver valkampanj utomlands är inte ovanligt. Exempelvis kampanjade president Erdogan själv i Tyskland inför parlamentsvalet 2015.
– Den turkiska regeringen har de senaste åren fått upp ögonen för den turkiska diasporan och mer aktivt börjat söka upp dem inför turkiska val. De turkar som lever i Tyskland utgör det fjärde största valdistriktet i Turkiet. Diasporan är viktig just nu, eftersom opinionsundersökningarna i Turkiet visar att folkomröstningen kan gå åt endera hållet, säger Paul Levin, direktör vid institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Mehmet Mehdi Eker själv kallar sina möten i Sverige för en del i en demokratisk process.
– Våra medborgare som bor utomlands har rätt att rösta, säger han och fortsätter:
– När de har rätt att rösta måste de få information om processen och de måste få förklaringar, eftersom de inte är särskilt välinformerade om de ändringar som föreslås i konstitutionen.
Men Paul Levin förutsätter att Eker i första hand är i Sverige för att kampanja för ja-sidan i folkomröstningen, vilket i sig kan vara kontroversiellt för många.
– Tonläget i Turkiet är redan så pass uppskruvat på grund av den väpnade konflikten. Och kritikerna mot grundlagsändringsförslaget menar att det här går mot diktatur. Då är det mycket som står på spel och starka känslor.
Mehmet Mehdi Eker utesluter inte fler kampanjbesök från turkiska politiker i Sverige.
– Om det behövs. När vi har fått in opinionsundersökningar från våra medborgare som bor här ska vi naturligtvis försöka möta deras behov och besöka dem.

Fakta: Förslaget till ny turkisk grundlag

Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.
Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.
Ger presidenten möjlighet att sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan bli kvar ända till 2029.
Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.
Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.
Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där befintlig lagstiftning inte existerar.
Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Valen ska ske samtidigt som presidentvalet.
Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.
Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.
Källor: AFP, al-Jazira, Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Gå till toppen