Huvudledare

Ledare: Wilders anger tonen i Nederländernas val.

Geert Wilders poserar för en selfie med en av sina anhängare efter ett valmöte i Spijkenisse utanför Rotterdam,Bild: Peter Dejong
Europeisk högerpopulism har vinden i ryggen. Onsdagens parlamentsval i Nederländerna blir ett besked om huruvida medvinden består och hur starkt den i så fall blåser.
Det nationalistiska och syndabocksutpekande budskapet från Geert Wilders och hans Frihetspartiet är välbekant vid det här laget: EU är ett fängelse, invandringen förstör landet och Europa är indraget i en kulturkamp på liv och död med islam, där allt vad europeiska värderingar och europeisk livsstil heter står på spel.
Han har kallats Nederländernas Trump – de flesta högerpopulister får i dessa dagar finna sig i att liknas vid den amerikanske presidenten. Men även om den politik Trump och Wilders förespråkar har en hel del likheter och även om Wilders karakteristiska blekta, blonda hårsvall är lika ikoniskt som Donald Trumps frisyr, är de två skilda politikertyper.
Den impulsive och känslostyrde Trump är i grund och botten ingen politiker utan affärsman och klippare. Wilders har varit med i nederländsk politik i decennier, han är slipad och även hans mest provokativa uttalanden, som att Koranen ska förbjudas eller när han kallar marockanska invandrare "avskum", är sannolikt noga övervägda.
Den kontroversielle Wilders lever sedan 2004 under polisbevakning dygnet runt och sägs aldrig övernatta på samma plats två dagar i följd. Han står på terrornätverket al-Qaidas dödslista – i likhet med den svenske konstnären Lars Vilks.
Att Wilders vanligtvis är sparsam med offentliga framträdanden har med andra ord sin förklaring. Men Wilders är desto skickligare i att använda sig av sociala medier för att föra ut sitt budskap. Och han ställer gärna upp för intervjuer i medierna där han i regel ger ett eftertänksamt och vältaligt intryck, långt från den hetsige och hetsande agitator han kan uppträda som i andra sammanhang. Debatter mot andra partiledare är han inte lika intresserad av.
Nederländerna är ett land som på många sätt påminner om Sverige. Det är en välfärdsstat med välutvecklat socialt skyddsnät, ekonomin går förhållandevis bra, arbetslösheten är något lägre än i Sverige. Men där som här är det många väljare som oroas över invandringen och över hur samhället förändras i dess spår.
De senaste opinionsmätningarna tyder på att Wilders Frihetspartiet kan bli ungefär jämnstort med premiärminister Mark Ruttes Liberalerna, 24–25 av totalt 150 mandat.
Men även om Wilders parti skulle bli störst är ministerposter osannolika. Andra större partier har sagt att de inte är villiga att bilda koalition med Frihetspartiet.
Att denna beslutsamhet finns kvar även när valresultatet står klart och en ny regering ska bildas, finns det i och för sig inga garantier för. Men det är inte heller säkert att Wilders är särskilt intresserad av att sitta i regeringen.
Populister föredrar många gånger att påverka utan att behöva ta ansvar. Och inflytande har Wilders hur som helst redan. De flesta andra partier har – inte minst i synen på invandring och invandrare – valt att följa Wilders i fotspåren. Retoriken är nedtonad men inriktningen på politiken är i stort sett densamma.
Så blir högerpopulism till allmän populism.
Det här är en opinionstext från tidningens ledarredaktion. Tidningens politiska hållning är oberoende liberal.
Gå till toppen