Kultur

Ungdomsbok med känsla för dramatik

Meg Rosoff skildrar unga människors relationer med värme och en klarsynt humor, skriver Amanda Svensson.

2016 fick Meg Rosoff Alma-priset, till Astrid Lindgrens minne.Bild: Joan Goldsmith

Meg Rosoff

BOKEN. Om jag försvann. Övers Helena Ridelberg. Gilla böcker/Lilla Piratförlaget.
Tolvåriga Mila är ett barn med Sherlock Holmes lika intuitiva som logiska syn på världen. Precis som Holmes kan hon dekonstruera varje sammanhang, se mönster, dra slutsatser, lösa gåtor. Det enda hon inte riktigt förmår avkoda är de vuxnas ofta röriga relationer – vuxna beter sig ju så vansinnigt ologisk när det kommer till kärlek och dylikt. Vid ett tillfälle frågar hon sin pappa om det möjligen finns en ”jättestor vuxensammansvärjning där folk lever ofattbart komplicerade liv och låtsas att allt är normalt.” Frågan är befogad, såväl inom bokens pärmar som utanför dem.
Amerikansk-brittiska Meg Rosoff är förra årets Alma-pristagare, och en av de mer tongivande samtida ungdomsförfattarna. Hon har hyllats för sin förmåga att skildra samspelet mellan barn och vuxna på ett inkännande och respektfullt vis, liksom för sina skeva, ibland lätt absurda intriger. I jämförelse med ”Älgbarnet” – i vilken två tonåringar får ett barn som visar sig vara en älgkalv – är handlingen i ”Om jag försvann” att betrakta som högst realistisk. Det betyder inte att den är tråkig. Tvärtom: Berättelsen om Mila, som tillsammans med sin pappa reser till USA för att leta reda på pappans vän Matt som plötsligt bara försvunnit från fru och barn, är rejält spännande. Den stora frågan är förstås varför Matt frivilligt försvunnit, snarare än vart han tagit vägen. Och här stöter den annars så receptiva Mila på problem, för hur ska man kunna förstå att någon är beredd att göra andra och sig själv så illa?
Meg Rosoff skriver med skärpa och värme och en klarsynt humor. Framför allt är skildringen av Milas relation till sina kärleksfulla men lite kufiga och disträ föräldrar guld. ”Om jag försvann” är en bok för unga med känsla för det dramatiska, men också för vuxna som behöver lite perspektiv på sitt eget självupptagna drama.
Gå till toppen