Gästskribenten

Ingrid Runsten: ”Slöjförbud ger inte jämställdhet.”

Det finns viktigare ämnen för skolan än slöjförbud. Foto: Henrik Montgomery/TTBild: Henrik Montgomery/TT
Hur skolan ska kunna bryta segregationen är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Och det kan vara frestande att söka genvägar. Sådant som låter kraftfullt, men i själva verket är slag i luften, spel för gallerierna. Ett exempel är förslaget från Helsingborgs kommunalråd Maria Winberg Nordström (L) om slöjförbud i grundskolan. Hon vill se en lagändring och ska lämna en motion till Liberalernas landsmöte senare i år.
I skolan ska alla visa sina ansikten, det är nödvändigt för att kunna kommunicera. Men att alla också visar håret, är det nästa viktiga steg för jämställdhet? Maria Winberg Nordström drar den slutsatsen och skriver i en debattartikel (Aktuella frågor 14/3) att ”grundskolan ska vara en fredad zon där samhället ska skydda flickors och pojkars frihet från hedersnormer och förtryck”.
Det råder skolplikt i Sverige och konsekvenser av nya lagar på skolans område måste noga övervägas, de ska nämligen följas. Att tvinga någon att täcka sitt hår är förtryck, att själv välja att göra det är en annan sak. Skolan ska inte acceptera att barn far illa, varken till följd av förtryck i hederns namn eller av någon annan anledning, och har en skyldighet att anmäla missförhållanden till socialtjänsten.
Men skolan ska också ge både tjejer och killar verktyg för att bryta mot förtryckande normer och utvecklas efter sina egna förutsättningar. Det gäller när flickor inte får forma sina egna liv och välja sin framtid. Det gäller också när pojkar faller för grupptrycket, struntar i skolan och söker sig till gängen istället.
Elevernas möjlighet att uppnå skolans mål ska inte bero på vilket kön de har, var de bor, vilken skola de går i eller vilken bakgrund föräldrarna har. Skolan ska vara likvärdig och kompensera de elever som behöver extra stöd. Det står i skollagen, ändå brister det.
Den Pisarapport som redovisades i december förra året visade visserligen på förbättrade resultat, men också på ökade klyftor. Bland annat på stora skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller läsförståelse – också det ett exempel på bristande jämställdhet.
Så fortsätt tala om skolan och om hur skolan kan bli mer jämställd. Men gå på djupet, ta reda på vad som skapar en bra skola. Tankesmedjan Fores söker i en ny rapport efter faktorer som får skolor att lyckas trots många elever från så kallade utanförskapsområden. Lärarnas engagemang är tillsammans med höga förväntningar på eleverna avgörande faktorer. Att läraren skapar en trygghet i klassrummet samtidigt som det finns en tydlighet och ett starkt ledarskap är av vikt.
Men rapporten konstaterar också att det är för få skolor med sämre förutsättningar som verkligen uppnår goda resultat, vilket gör att skolvalet får stor betydelse.
Det fria skolvalet bör inte avskaffas, men måste reformeras för att inga elever ska gå i bortvalda skolor med långsiktigt dåliga resultat.
På spel står livschanser och framtidsdrömmar för både tjejer och killar.
Det finns en del att ta itu med i skolan som är viktigare, men också svårare, än att kräva en lag om huvudbonader. Slöjförbud ger inte jämställdhet.

Ingrid Runsten

gästskribent
ingrid.runsten@hd.se
Gå till toppen