Med andra ord

Läsarbrev: "Jämställdhet går före religion."

Den muslimska slöjan vållar debatt.Bild: Johansen, Carina
Maria Winberg Nordström:
Gästskribenten Ingrid Runsten säger sig i sin krönika (16/3) bemöta mitt förslag om att grundskolan ska vara likvärdig och jämställd och därför ska uttryck för könsförtryck, såsom slöja på barn, inte heller tillåtas i svensk grundskola. Men istället för att i sak bemöta min värdegrund om att jämställdhet går före religion, tillgriper hon ett klassiskt retoriskt knep; hon byter ämne. Till att slöjförbud inte ger jämställdhet. Det påståendet är lätt, rätt och politiskt korrekt. Men det var inte det jag skrev. Mitt förslag bygger i korthet på följande:
1. Ska uttryck för religiöst motiverat eller annat förtryck tillåtas i svensk grundskola? Mitt svar är nej. Svensk grundskola ska vara likvärdig och jämställd.
2. Är slöjan ett uttryck för religiöst motiverat förtryck av kvinnor? Mitt svar är ja. Kravet att bära slöja är en del i ett system med regler och värderingar där mannen är överordnad kvinnan och kvinnan har mindre frihet. Vuxna ska få bestämma själva. Men barn väljer inte religion. De påverkas av föräldrarnas. Barn ska i grundskolan få ha en fredad zon fri från uttryck för förtryck. Jämställdhet går före religion.
Ingrid Runsten:
Maria Winberg Nordström och jag är överens om att svensk grundskola ska vara likvärdig och jämställd, men drar olika slutsatser om vad som krävs för att nå dit. Jag anser inte att nästa steg i kampen för jämställdhet är en lag om huvudbonader i grundskolan, vilket Maria Winberg Nordström faktiskt skriver (Aktuella frågor 14/3). Däremot ska skolan ge både tjejer och killar hjälp och stöd i att bryta förtryckande normer. Slöjförbud är symbolpolitik, för verklig förändring krävs mer.
Oskar Fridolf:
Att valet i Nederländerna engagerat och intresserat fler än någonsin betyder ju att människor vill se förändring. Vissa är missnöjda med den sittande regeringens politik, andra är missnöjda med Geert Wilders hårdföra politik och vill hindra den. Wilders parti gick framåt men absolut inte i den omfattning som många förutspådde. Var det på grund av att premiärministern Mark Rutte stod upp för Nederländerna i bråket med Turkiet? Eller var det, som vissa statsvetare menar, på grund av Wilders alldeles för vulgära argument? Det är svårt att på ett så här tidigt stadium dra några säkra slutsatser.
Valresultatet kan orsaka en debatt om att den radikala högern har haft sin topp och att detta kan avspegla sig i valen i Tyskland och Frankrike.
Beror det kanske på att de etablerade partierna lyssnar och anpassar sig efter väljarnas missnöje?
Det finns ett missnöje bland väljarna och det kommer inte att försvinna av sig själv, utan måste ju mötas med handlingskraft och reformer. Risken finns, som många väljare berättar i intervjuer, att man röstar på ett högerpopulistiskt parti för att man inte får gehör av partiet ”man alltid har röstat på”.
Det är inte populism att lyssna på sina väljare och handla därefter, för missnöje och åsikter ska tas på allvar av politiker.
Populism är när ett parti tror att det går att lösa svåra och breda politiska frågor med enkla lösningar –som ofta innehåller svar som ställer grupper mot grupper och exkluderar människor.
Det gäller för de etablerade partierna att på allvar lyssna på väljarna. Vill man se en långsiktig politik som innefattar breda överenskommelser bör man tänka en och två gånger innan man röstar på ett missnöjesparti.
För mig som statsvetarstudent med inriktning på nationalism och främlingsfientlighet samt med ett stort intresse för internationell politik blir de kommande åren oerhört spännande att följa och analysera.
Gå till toppen