Huvudledare

Ledare: Se propagandan som vad den är. Ett demokratihot.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) och statsminister Stefan Löfven (S) på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.Bild: Jessica Gow/TT
Vill Sverige ha ett riksdagsval fritt från påverkan utifrån gäller det att börja agera redan nu. Varningen som statsminister Stefan Löfven (S) levererar på DN Debatt (20/3) är dessvärre välgrundad.
Påverkansoperationer har enligt statsministern misstänkts eller bekräftats i samband med val i ett flertal länder på senare år. I USA höll representanthusets underrättelseutskott på måndagen ett möte om befarad rysk inblandning i fjolårets amerikanska presidentval. FBI-chefen James Comey bekräftade att det utreds kopplingar mellan Ryssland och Donald Trumps kampanjorganisation.
Och som Löfven skrev syns redan idag oroande tecken på försök att påverka svensk politik.
"Vi måste vara vaksamma och agera kraftfullt mot försök från främmande makt att i antagonistiska syften sprida propaganda eller desinformation."
Så sant, men hur står det egentligen till med kompetensen inom de myndigheter som fått utökade uppdrag för att leda detta arbete?
Frågan dröjer sig kvar vid läsning av den nya rapporten från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om hot, risker och sårbarheter i mediebranschen.
Hot och trakasserier mot journalister samt skador på egendom pekas, helt riktigt, ut som några av de allvarligaste riskerna för mediebolagen. Men den nära hundra sidor långa rapporten övertygar inte direkt med sina konkreta åtgärdsförslag. De handlar om sådant som försiktighet med öppna kommentarsfält, riktlinjer för användning av sociala medier och dolda telefonnummer för medarbetare.
"Värt att notera är att sådana åtgärder redan har vidtagits av vissa aktörer inom branschen", skriver MSB.
Vissa?
Som om dessa diskussioner inte hade förts och lett till åtgärder på de allra flesta redaktioner redan förra decenniet. Utrymme för förbättringar finns alltid, men MSB slår i hög grad in öppna dörrar i sina förslag till mediebolagen. Så även när det föreslås "initiala steg för arbete med digitalt källskydd".
I åtgärdsförslagen till myndigheter lyfter MSB, på goda grunder, fram vikten av källkritik. Det föreslås "insatser för ökad medie- och informationskunnighet" och talas rent av om ändringar i skolornas läroplaner.
Visst kan det vara på sin plats med särskilda informationskampanjer och undervisningsinsatser inför ett val. Men allmänhetens vaksamhet inför lögner och propaganda kan inte vara beroende av projektarbeten och ändrade läroplaner. Långsiktigt är det viktigare att fortsätta satsa på högre kunskapskrav i skolan. Ett exempel från ett grannland påminner om det.
Den amerikanska tidskriften Foreign Policy noterade härförleden att falska nyheter tycks ha särskilt svårt att få spridning i Finland. Ett av världens bästa skolsystem pekades ut som en av tre förklaringar till det. Sverige kan gott snegla även på de två andra: stor erfarenhet av att hantera Ryssland samt en särskild regeringsstrategi för att identifiera och möta desinformationsattacker.
Det senare har nu även Sveriges regering för avsikt att utarbeta, framgick på DN Debatt. Stefan Löfven förklarade att Säkerhetspolisen, Säpo, ska höja kunskapen inom de politiska partierna om påverkansoperationer. Partiledarna ska dessutom få en särskild dragning av Säpo om hur hotbilden ser ut.
"Det här är en fråga som står ovanför positioneringar och partipolitik", menar Löfven.
Och visst, så borde det vara. Här är det särskilt viktigt att politikerna tar sitt ansvar för vad som är rätt och riktigt också när valrörelsen hettar till som mest. Då kan även en nyhet med tveksam sanningshalt vara lockande att sprida om den tydligt gynnar det egna partiet. Samtidigt kan priset för sådant agerande vara högt – det skadar den allmänna tilltron till politiker.
Förtroendet – mellan väljare och politiker, mellan medier och allmänhet – är fundamentet för det öppna, demokratiska samhället. Det är dess fiender medvetna om och de riktar sina angrepp därefter.
Påverkansoperationerna måste tas på stort allvar och det är utmärkt att mer nu görs för att öka motståndskraften. Men enskilda insatser är inte nog. Det är hela samhällets ansvar.
Det här är en opinionstext från tidningens ledarredaktion. Tidningens politiska hållning är oberoende liberal.
Gå till toppen