Engström

Håkan Engström: Britt Lindeborg, vår vän

De oväntade namnen är alltid intressantast

Bild: Björn Gullander
Det näst intressantaste att göra när en ny omgång artister valts ut till en "Hall of fame" är att identifiera självskrivna namn som saknas. T
rots fyra chanser att bereda dem plats i Swedish Music Hall of Fame hålls Pugh, Bob Hund, Wiehe, Lill Lindfors och Just D fortfarande ute i kylan.
Så får det väl vara. Till sakens natur hör att urvalet till dessa salar är förutsägbart. Man måste trotsa naturen åtminstone lite grann, annars gäspar vi käkarna ur led.
Det allra mest intressanta? Att fästa blicken på de oväntade valen. I år? Britt Lindeborg, rätt otippad men helt värdig denna postumt givna status.
Vi minns henne bäst som författaren bakom "Judy, min vän", en sällsynt skarp sångtext i vilket sammanhang som helst. Den användes i Melodifestivalen, år 1969. Tommy Körberg sjöng.
Med elegant pennföring avfärdas rekordårens fixering vid ekonomiska framsteg. Lindeborg fångar upp de trotsiga idealen hos en ny generation, fast utan att begagna ett endaste slagord. Med utsökt hybris sjunger ynglingen hennes rader om hur Gudarna, ja, låt mig förklara!/Lever för stunden när drömmarna varar/Detta är min filosofi/Jag vill jämt känna: jag är fri.
Sedan skrev hon "Diggi-loo Diggy-ley" också. Ingen är perfekt.
TILLÄGG/RÄTTELSE:
Hör ni, ifall ni spetsar öronen hör ni kanske att Tommy Körberg faktiskt inte sjunger om några gudar. Texten lyder, i alla fall om man håller sig till originalnoterna, Hurdan är jag? Låt mig förklara!/Lever för stunden när drömmarna varar/Detta är min filosofi/Jag vill jämt känna: jag är fri.
Det kanske är lite mindre upphöjt och kanske lite mindre präglat av hybris. Eller inte?
Läs alla artiklar om: Swedish Music Hall of Fame 2017
Gå till toppen