Kultur

Ossler skapar struktur av oljud och skönhet

Fyra år efter albumet "Stas" kommer Pelle Ossler denna fredag med "Evig himmelsk fullkomning", en titel han snott från ett shamanism-center i Ulan Bator. Men musiken är rätt egen.Bild: Johan Bergmark

Ossler

ALBUM. Evig himmelsk fullkomning

Maktlösheten. Samvetsförebråelserna. Desperationen. Ångesten. Skammen.
Och till detta en ödslig gitarr­ton, med en återklang som för ögonblicket fyller upp rummet men oundvikligen ändå tonar ut. Krav blir ett brus och en återkommande mardröm.
Låten heter "Botten av ditt hav" och sägs handla om de återkommande katastroferna i Medelhavet, där människor på flykt riskerar livet och förlorar.
Rösten hör till en av de överlevande, en av dem som satte sig själv främst och i stundens röra släppte taget om en av de sina. Den börjar stadigt och med sakliga konstateranden, en röst tillräckligt nära för att kunna komma från andra sidan skranket i biktbåset.
Men två minuter in tappar berättaren masken, blottar en grimas av ångest, tar flera steg bort från mikrofonen och sjunger med smärta och tydliga självförebråelser: Men du måste förstå/Jag kunde inte hålla dig kvar/Du kan väl förstå!/Jag trodde inte det skulle gå!
Orden är banala. Men känslorna av ruelse och skam är djupt mänskliga, så det är på sin plats med banala ord. Här finns förklaringar och förmildrande omständigheter, men inget som kan skyla skulden eller döva skamkänslan.
Det är klart att den handlar om flykting­katastroferna i Medel­havet. Det är lika klart att den kan handla om helt andra saker också. Maktlöshet. Samvetsförebråelser. Et cetera. Ni minns?
Mänskliga tillkortakommanden blir särskilt påtagliga när kampen gäller liv och död, men fläckfria är vi aldrig. Vi är bara lite bättre sminkade när det går oss väl. Då och då är det löne­lördag; vi har en blomma i kavajslaget och sidbenan är spikrak. Vi har koll på läget och låter det märkas.
Hos Ossler är det aldrig löne­lördag eller bländande skönhets­uppvisning. Därmed inte sagt att det inte är tillrättalagt. Tvärtom: han är en mästare på att strukturera ljud, stämningar, bilder och formuleringar som skärper lyssnarens sinnen. En gitarr som murrar och morrar, en tongenerator som tycks leva sitt eget liv, en skarp dissonans, en sångröst som brister – rätt använt ger det musiken fokus och pregnans.
Nya albumet har han spelat in live, fast utan publik, på Teater Galeasen i Stockholm. Bland musikerna finns ljudarkeologen Christian Gabel, men i flera låtar också Amanda Werne - mer känd som Slowgold. Henrik Meierkords och Pär Lönns celli samspelar emellanåt med Mikael Nilzéns synt och bildar ibland en ljudvägg där Osslers gitarr inordnar sig.
Musiken exponerar kala ytor och flagor av klassisk skönhet i ett växelspel så konsekvent genomfört att man efter ett tag tvekar över vad som är vad.
Ossler kan te sig kärv, nästan sträng, men är inte alls främmande för sentimentalitet. Du finner den i den orgiastiska avrundningen av det sorgsna finalspåret "Sommardröm i grått". Den påminner en del om Julian Copes djupt störda och mycket vackra "Safe­surfer". Den har också en fallande ackordföljd som halvt om halvt förbinder den med "A whiter shade of pale", en av de vackraste och mest sentimentala inspelningar som gjorts. Och en av de mest sönderspelade.
Utan sådana grepp skulle Ossler gå miste om den kontrastverkan som många av hans låtar lever av. Utan denna final i en lätt gnisslande men rofyllt vaggande gungstol hade textraden Sönderdelning, upplösning, förfall/Desintegration och sönderfall känts antingen som en smocka eller en självparodi.
På liknande vis förhåller det sig med albumets singel­val, en raskt trippande och lömskt lättsam sång som heter "Slaget vid Verdun". Fast den handlar inte så mycket om en skyttegrav i Belgien, den handlar antagligen mest om Det eviga kriget. Allting börjar om sjunger han, med twang på gitarren och med blicken riktad mot Aleppo och vem vet var.
FLER TIPS
Spoon: Hot thoughts (album)
Chip Taylor & Carrie Rodriguez: Who's gonna build that wall (singel)
Olin+: Jag tål arsenik (singel)
Andrew Combs: Blood hunters (singel)
Gå till toppen