Sverige

Olle Lönnaeus: Mänskligheten kan skicka en varning till Trump och Putin

Om Vladimir Putin får för sig att skicka iväg en kärnvapenbestyckad Iskanderrobot från Kaliningrad tar det fyra minuter innan den detonerar i Malmö.
Om Donald Trump knappar in kärnvapenkoderna i den ökända presidentportföljen kan han utlösa Harmagedon.
Och om Kim Jong-Un lyckas lobba iväg en av sina vingliga missiler över den demilitariserade zonen mot Sydkorea skulle miljoner dö.
På måndagen samlades förhandlare från 113 nationer – däribland Sverige – i FN-skrapan i New York för att förhandla om ett högt uppsatt mål: Förbud mot alla kärnvapen.
Men de jobbar i hård motvind.
Hiroschima 1945 - en av två atombomber som USA släppte över Japan.
På 1980-talet när Nato stod mot Warszawa – den fria världen mot Sovjetkommunismen – var kärnvapnen det stora hotet.
Fredsmarscherna ringlade genom Europa. Och alla visste att om kriget kom och alla atombomberna som stormakterna förfogade över sprängdes skulle jordklotet splittras som träffad av en jättemeteorit.
Fast häromdagen berättade en expert på radion att det där var en myt. Jorden skulle inte klyvas. Men allt mänskligt liv skulle utplånas. Och en ny istid skulle komma.
Illa nog med andra ord.
Särskilt med tanke på att decennier av kärnvapennedrustning i dag har brutits.
Sedan terrorattacken mot USA den 11 september 2001 har vi vant oss vid att det är islamistisk terrorism och klimatförändringar som är det stora hotet mot mänskligheten. Kärnvapen har nästan glömts bort.
Men nu rustar såväl stormakter som illegala kärnvapenstater upp.
"Vi ser embryot till en ny kapprustning i världen", varnade utrikesminister Margot Wallström inför FN-förhandlingarna.
Enligt FN:s icke-spridningsavtal från 1968 (NPT) får fem stater ha kärnvapen: USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina.
När kalla kriget var som kallast på 1980-talet förfogade USA och Sovjetunionen över 75 000 kärnstridsspetsar. I dag är antalet nere i runt 16 000, varav några tusen är aktiva. Flest aktiva kärnvapen har Ryssland med 1 790, tätt följt av USA med 1 750.
Tills för bara några år sedan fortsatte USA och Ryssland trägna förhandlingar om att skrota gamla bomber och missiler.
Men våren 2017 hörs helt andra tongångar från Washington och Moskva.
Vladimir Putin och Donald Trump har kärnvapen nog att ge mänskligheten en dödskyss.Bild: Mindaugas Kulbis
Som ett led i Rysslands hotfulla agerande runt Östersjön har Putin skickat fram hjulgående missilramper med kärnvapenbärande Iskander-robotar till enklaven Kaliningrad. De har en räckvidd på 50 mil och kan på några minuter nå mål som Malmö, Helsingborg och Köpenhamn
Putin satsar enorma summor på att rusta upp sin krigsmakt. Nyligen varnade FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) i en rapport för att Rysslands statsledning ser "ett begränsat kärnvapenkrig" som en möjlig väg i en framtida konflikt.
I höstas rev ryssarna upp ett avtal med USA från år 2000 som gick ut på att de båda stormakterna skulle förstöra stora mängder plutonium av kärnvapenkvalitet.
I USA började vindarna vända redan under Barack Obama. Samtidigt som han talade om "en kärnvapenfri värld" lade hans försvarsminister Ashton Carter fram en plan för en jätteinvestering i tolv kärnvapenbärande ubåtar till en kostnad av svindlande 900 miljarder kronor.
Donald Trump har höjt tonläget. I december, innan han ens tillträtt som president, twittrade han om att USA måste "stärka sin kärnvapenkapacitet". Trump har dessutom antytt att han inte utesluter att i ett krisläge sätta in de kärnvapen som kan avfyras såväl från det amerikanska fastlandet som från baser i Italien, Belgien och Turkiet.
Kina, Frankrike och Storbritannien förfogar över något hundratal egna kärnvapen vardera. Nyligen beställde den brittiska försvarsmakten nya kärnvapenubåtar.
Förutom de "legala" kärnvapenmakterna är det känt att Israel, Pakistan och Indien har atomvapen.
Och så Nordkorea.
Där har diktatorn Kim Jong-Un trappat upp de ansträngningar som hans farfar och far gjorde för att få fram kärnvapen kraftiga nog att inte bara hota ärkefienden Sydkorea, utan också sättas in mot fiender som Japan och USA.
Provsprängningar har gjorts. Minst ett tiotal laddningar finns. Och under senaste året har Kim Jong-Un testat ett dussin medeldistansrobotar.
Den enda goda nyheten just nu är att Iran av allt att döma håller sig till kärnvapenavtalet med USA, där man lovat att bara utveckla civil kärnteknik.
Att så många som 113 av FN:s 193 medlemsstater nu enats om att förhandla fram ett totalförbud mot kärnvapen kan tyckas vara en mäktig markering.
Men inte ett enda av de länder som faktiskt har kärnvapen deltar.
Därmed blir ett FN-förbud bara en symbol – ett slags mänsklighetens varning till Vladimir Putin och Donald Trump.
Gå till toppen