Aktuella frågor

Debattinlägg: ”För att fostra människor till medborgare i en demokratisk välfärdsstat krävs en likvärdig och jämlik skola.”

Vi frågar oss vad dagens skolsystem ger det uppväxande släktet för bild av samhället. Det skriver Staffan Lindberg, professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet, tillsammans med fem medlemmar i S-föreningen Centrum i Malmö.

Invånarna i ett väl fungerande samhälle måste ha en tro på fundamentala gemensamma värderingar som omsätts i praktisk handling, skriver artikelförfattarna.Bild: Pontus Lundahl/TT
Vad är det för samhällssyn och framtidstro skolan ska förmedla?
Det råder segregation i dagens svenska skolor. En bidragande orsak till att de svagaste eleverna i kommunala skolor inte får ordning och reda i sina studier är att de inte möter elever från andra samhällsklasser.
Skolan fungerar som en katapult för begåvade elever med rika och ambitiösa föräldrar, medan den slår ut de svagaste eleverna till ett liv i utanförskap och i många fall kriminalitet. Och skillnaderna mellan de svagaste och starkaste eleverna ökar. En allt större andel får inte godkänt i grundskolan.
Vad gör då detta land som har gått längst i världen med att tillåta aktiebolag som skolägare, där staten står för kapitalet och ägaren tar hem vinsten? Istället för att ta itu med de verkliga problemen föreslår en statlig utredning, Ilmar Reepalus Ordning och reda i välfärden, en begränsning i de privata skolorna, vinsten får inte överstiga den genomsnittliga vinsten i hela välfärdssektorn. Men i en hållbar social demokrati kan inte en vinstbegränsning vara annat än en början. Det är som att försöka lappa ett system som inte kan lagas längre.
Det är snart femtio år sedan den skarpsinnige norske kriminologen Nils Christie publicerade sin bok Hvis skolen ikke fantes (1971).
Nils Christie ansåg att skolan var en förvaringsplats som höll barnen ur vägen medan de vuxna arbetade, istället för att knyta an till samhället i övrigt. Pedagogiken var enkelriktad istället för interaktivt lärande, eller som Christie uttryckte det i en intervju 2002:
"... skolmyndigheterna ser på barnen som tomma kärl som ska fyllas med kunskap. Trots att de redan kan så mycket. Och skolans centrifugalkraft, som separerar bort dem som inte passar i systemet, lär dem att de egentligen inte duger till något. Samtidigt skapar detta lätt förakt för svaghet och självgodhet hos de vällyckade."
Vad skulle Christie ha sagt om det nuvarande skolsystemet i Sverige, en förvaringsplats utlagd på entreprenad, där möjligheten att tjäna pengar drivits till sin yttersta spets? En vinstmaskin för skattesmitande aktörer?
Vi frågar oss vad dagens skolsystem ger det uppväxande släktet för bild av samhället.
Christies radikala förslag att avskaffa skolan i sin nuvarande form kan omvandlas till ett krav på en reformerad enhetlig skola där de pedagogiska landvinningarna under de senaste årtiondena tas till vara.
De politiker som styr Sverige verkar ha svårt att förstå att en social gemenskap utgör grunden för ett väl fungerande samhälle, inte de kalkyler enskilda personer gör för att berika sig själva.
Invånarna i ett väl fungerande samhälle måste ha en tro på fundamentala gemensamma värderingar som omsätts i praktisk handling. Föräldrars omsorg om sina barn, lärande umgänge mellan unga och äldre, och företag som främjar gemensamma mål kring försörjning och sammanhållning, är av stor vikt. En fungerande marknadsekonomi bygger på dessa värderingar. Och de måste läras in.
Det behövs en ny struktur där grundskolan är områdesbaserad och lika för alla. Nationella grundskolor i offentlig regi som är baserade på medborgarnas gemensamma uppfattningar när det gäller solidaritet och demokrati, med samma målsättning och regler men med stort utrymme för olika pedagogiska metoder inriktade på inlärning.
För att fostra människor till medborgare i en demokratisk välfärdsstat med dess rättigheter och plikter krävs en likvärdig och jämlik skola, som lär ut samma saker med rättvis fördelning av resurser. Svagare elever måste kompenseras, få extra stöd för att uppnå de gemensamma läromålen. Fritidsgårdar har stora möjligheter att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid. De som har lagts ner måste öppna igen.
Grundskolan måste finnas till för elever i dess närhet. Om det blir fel balans mellan elever från bättre och mindre bemedlade hem måste det göras en omfördelning så att vissa elever bussas till andra skolor så som skedde i USA på 1950-talet.
All skolforskning visar att skolor där de sämst ställda dominerar får de sämsta resultaten, samma fenomen som i dagens Sverige leder till att de bäst ställda flyttar och den ursprungliga skolan mer eller mindre rasar samman.
För en del framstår våra tankar kanske som för radikala och omöjliga att genomföra. Men vad ska man göra? Konsekvensera av dagens system är dystra. Många vuxna är arbetslösa i brist på rätt utbildning och lämpliga jobb. Och ungdomar hamnar i kriminella gäng som skapar en ohållbar situation för alla invånare i landet.
Sverige har en tradition av fredliga revolutioner. Samtal, förhandlingar och kompromisser har varit vägen framåt till det moderna välfärdssamhället. Nu behövs åter dessa verktyg.

Staffan Lindberg

professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet.

Mats Bogren, Jan Linde, Kim Nilsson, Magnus Norrlin, Lena Trell

medlemmar i S-föreningen Centrum, Malmö.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen