Huvudledare

Ledare: Skräckscener i Syrien. Men Assad kan känna sig trygg.

Många av offren var barn. Här får en liten flicka andningshjälp efter gasattacken.Bild: Uncredited
Krigsförbrytaren känner sig trygg på tronen. Den slutsatsen ligger nära till hands efter tisdagens gasattack mot syriska Idlib. Minst 72 personer dödades i det bestialiska dådet, enligt vissa källor ett hundratal.
Mycket pekar på att Bashar al-Assads regim åter har använt kemiska vapen mot sitt eget folk. Men trots det kan han lugnt fortsätta sitt vanstyre av landet. Han har helt enkelt för mäktiga vänner för att tvingas bort från sin post.
Fördömanden har haglat från regeringar runt om i världen och upprördheten var stor i Bryssel på onsdagen. Där hölls en särskild givarkonferens för Syrien med representanter från över sjuttio länder.
Välviljan var uppenbart stor, men lär inte göra någon avgörande skillnad.
De viktigaste aktörerna representerades inte ens på någon högre nivå. Varken den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson eller hans ryske kollega Sergej Lavrov deltog i konferensen. Och utan gediget engagemang för fred från USA:s och Rysslands sida spelar initiativ för fred i Syrien ingen större roll.
Kreml ville på onsdagen rent av få det till att den dödliga stridsgasen spridits av misstag. Den sades ha läckt ut när en rebellkontrollerad byggnad bombades. Att påståendet saknar trovärdighet tycktes inte bekymra Moskva. Så var det inte heller första gången som Ryssland höll Assad om ryggen.
I augusti 2015 anklagade USA, Storbritannien och Frankrike den syriska regimen för klorgasattacker. Även då hävdade Ryssland att det saknades bevis. En FN-kommission konstaterade senare att Assads trupper hade använt kemiska vapen vid åtminstone åtta tillfällen.
Syrien är en nära allierad till Ryssland och tycks som sådan kunna begå krigsbrott i lugn och ro. Åtskilliga försök från omvärlden att agera har blockerats av ryskt veto i FN:s säkerhetsråd. Hoppet om ett skarpt beslut var därför litet när säkerhetsrådet åter sammankallades på onsdagen till följd av gasattacken.
Så sent som 2013 såg bruket av kemiska vapen ut att kunna bli början till slutet för den blodiga Syrienkonflikten. Såväl USA som FN sade sig se tydliga tecken på att sarin använts i attacker med sammanlagt över tusen dödsoffer. Dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama talade om stridsgasen som "en röd linje" och förberedde storskaliga bombningar mot regimstyrkorna.
Även då ryckte Ryssland ut till Assads försvar. Kreml lanserade en modell där Syrien undertecknade konventionen mot kemiska vapen och lämnade över hela sin befintliga arsenal till FN för destruktion.
Det såg ut som en lyckad lösning. FN-inspektörer släpptes in i Syrien och det internationella samarbetsorganet OPCW tilldelades Nobels fredspris för sin insats i sammanhanget. Men snart började det komma rapporter som tydde på att regimen alltjämt hade tillgång till kemiska vapen.
På så vis kom tisdagens attack inte som någon total överraskning, hur omskakande den än var i sin hänsynslöshet. Kriget i Syrien har genomgående präglats av attacker utan tillstymmelse till rimliga proportioner. Men bruket av kemiska vapen förskräcker ändå särskilt. Gasen slår så urskillningslöst att det vittnar om total likgiltighet inför civila offer. Många av de dödade i Idlib var barn.
Bilderna och vittnesmålen från attacken skakar en hel omvärld. Ändå lär Vita huset inte börja tala om någon röd linje den här gången. President Donald Trump har visat tydlig ovilja att intervenera i utländska konflikter och hans administration tycks se Assad som en möjlig allierad i kampen mot terrorsekten IS.
I frånvaro av skarpt hot från USA sitter Bashar al-Assad säkert och är inte längre rädd för att visa omvärlden sitt sanna ansikte. Dessvärre kan det vara i det perspektivet som rapporterna om tisdagens gasattack måste ses.
Gå till toppen